Hoppa till huvudinnehåll

Frågor och svar om Vänsterpartiets krav om matpriserna

Foto: Agnes Stuber

Vad är det Vänsterpartiet föreslår?

Regeringen måste agera mot de skenande matpriserna. Vänsterpartiet vill att regeringen gör en överenskommelse med de tre matjättarna som håller ner matpriserna. I praktiken är det Ica, Coop och Axfood som kontrollerar den svenska marknaden och sätter priserna. Regeringen bör i första hand försöka få till en frivillig överenskommelse med dessa tre för att stoppa prischocken på mat. Men regeringen måste då också vara tydlig med att om detta misslyckas kommer staten gå in med lagstiftning för att reglera dagens marknadsmisslyckande. Det som sker idag är istället att regeringen och SD bara passivt ser på när människor inte har råd med de mest grundläggande matvarorna.

Vad skulle det vara för lagstiftning om det inte blir en överenskommelse?

Det kan göras på flera sätt, till exempel åtgärder för att få en fungerande konkurrens eller någon form av prisreglering. Vi är öppna för olika lösningar. Men förstahandsalternativet är en frivillig överenskommelse.

Nu har ju finansminister Elisabeth Svantesson sagt att hon kallar in de tre matjättarna till samtal. Är ni nöjda?

Det förstås bra att regeringen lyssnar på Vänsterpartiet och kallar in dem, men hittills har finansministern bara pratat om ha samtal. Vi tycker att syftet med sådana samtal måste vara att få till en skarp överenskommelse så att priserna faktiskt påverkas. Att bara fika med direktörerna lär inte sänka några matpriser.

Varför skulle företagen gå med på det här?

De borde inse att det inte är hållbart i längden att behandla kunderna på det här sättet. Allmänhetens syn på de här tre matvarujättarna påverkas och det vore inte särskilt populärt om någon av dem nekade en överenskommelse. De har sannolikt också ett intresse av att undvika lagstiftning.

Vad skulle överenskommelse innehålla? Vilka varor skulle omfattas?

En överenskommelse kan se ut på olika sätt, men det är viktigt att basvaror som människor har svårt att klara sig utan är prioriterade. Det handlar om sådant som mjölk, smör, grönsaker, kaffe, blöjor och annat.

Hur skulle en prisreglering se ut?

Vi har inte låst oss för någon särskild modell, utan vårt förstahandsval är en frivillig överenskommelse. Men utgångspunkten är de basvaror som hushållen har svårt att klara sig utan, sådant som mjölk, grönsaker, smör, kaffe, blöjor, med mera.

Kan man verkligen styra den fria prissättningen på det sättet?

Matmarknaden i Sverige har inte någon fungerande fri prissättning. Istället är det tre jätteföretag som själva i stor utsträckning kan bestämma priserna och därmed göra övervinster. Därför behöver politiken agera. Regeringen kan inte bara stå passiv när människor inte har råd med mat.

Vilka är de tre företagen?

Det är Ica, Coop och Axfood, där Ica är störst och ensam kontrollerar ungefär halva marknaden. I Axfood ingår bland annat Hemköp och Willys. Tillsammans har de 90 % av marknaden.

Beror inte de höga matpriserna på kriget, energipriserna och krisen?

Alla vet att det är krig och energikris och att det påverkar. Men frågan är hur bördorna i den krisen ska fördelas. Det som sker idag är att hushållen får ta hela smällen och istället för att matjättarna minskar sina vinster, så passar de tvärtom på att höja priserna ännu mer.

Riksbankschefen Erik Thedéen säger om prisreglering att ”den typen av ingrepp i den fria prissättningen brukar slå fel”, hur ser ni på det?

Erik Thedéen är före detta moderat statssekreterare, så att han är emot ingrepp i marknaden är inte konstigt. Men som myndigheten Konkurrensverket konstaterar så handlar matvaruhandeln inte om en fungerande fri marknad, utan om en oligopolmarknad. Det vill säga den domineras helt av ett fåtal företag som själva kan sätta den fria prissättningen ur spel och därmed göra övervinster. Det är ett klassiskt marknadsmisslyckande och gör att människor inte har råd med mat. Det måste vi lösa.

Varför vill ni inte sänka matmomsen istället?

Hade vi trott att sänkt matmoms skulle vara ett bra sätt att få ned matpriserna så hade vi föreslagit det. Problemet är att på grund av den dåliga konkurrensen på den svenska matmarknaden skulle bolagen plocka hem väldigt mycket av momssänkningen i vinst, istället för att sänka priset. Att sänka matmomsen skulle i praktiken bli en enorm överföring av många, många miljarder kronor till Ica, Coop och Axfoods ägare, pengar som idag används till sådant som välfärd och trygghetssystem. Därför tycker vi det är bättre att pressa matvarujättarna med hot om lagstiftning för att få ner priserna.

Hur mycket har matpriserna stigit?

På ett år har matpriserna stigit med ungefär 20 procent. Bara i februari steg matpriset med rekordhöga 2,5 procent. Priserna stiger nu vecka för vecka.

Vad vill Vänsterpartiet mer göra för att folk ska klara krisen?

Vi vill bland annat:

-Avskaffa karensavdraget. När man är sjuk ska man ha råd att stanna hemma.

-Införa gratis frukost i skolan. Idag larmar skolor om att mer skolmat går åt eftersom många barn inte får tillräckligt hemma.

-Införa Sverigepriser på el så att vi får normala prisnivåer på elen i Sverige.

-Halvera priset på kollektivtrafik i hela landet.

-Höja försörjningsstöden och inför en extra höjning för de hushåll där det bor barn.

-Införa ett högkostnadsskydd för tandvård.

-Stärka a-kassa och sjukförsäkring.