politik

En välfärd att lita på

Vi bygger ett jämlikare Sverige. De reformer vi fått in i den nya budgeten och i de tidigare är viktiga byggstenar för att göra det. Varje jämlikhetsreform gör stor skillnad för de människor som berörs. Jämlikhetsreformer är också feministiska reformer. Mycket av de ekonomiska klyftorna hänger samman med att de borgerliga partierna under sina år vid makten skapade ett skattesystem riggat för de rikaste. De som redan har det bäst ställt kan göra enorma RUT-, ROT- och ränteavdrag. Vi har en situation där Electrolux och Volvo betalar färre kronor i bolagsskatt än vad blomsterhandeln på hörnet gör. För att bygga ett samhälle som är bra för alla och inte bara för de rika kvävs att vi tar itu med det och det är här vi har vår stora konflikt med regeringen. Det blir allt mer tydligt att de inte vill göra det som krävs för att komma tillrätta med ojämlikheten. Vi behöver därför vara många som höjer våra röster på olika sätt för att vara med och skapa ett jämlikt Sverige. Här följer de reformer vi har fått igenom för en välfärd att lite på.

10 miljarder kronor till välfärden

Det saknas stora summor pengar i välfärden. Många av samhällets viktigaste funktioner fungerar därför mycket sämre än de borde, och det är vi som betalar priset. Med större barngrupper i förskolan, en allt mindre jämlik skola, långa vårdköer och för mycket att göra för personalen. Tack vare Vänsterpartiet får nu kommunerna 10 miljarder extra från och med 2017. Det här är den största satsningen på välfärden på 24 år, sedan 1993 då kommunerna först började få det generella statsbidraget. Tillskottet är permanent och ger möjlighet att anställa fler inom skolan, vården och omsorgen. Under de första åren kommer de kommuner och landsting som tagit emot flest asylsökande och nyanlända att få mer pengar. Dessutom ska staten tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting börja arbeta för att komma till rätta med bristyrkessituationen i välfärdssektorn.

Rättvisemiljarder till det svikna Sverige

Resurser fördelas inte rättvist mellan Sveriges kommuner. Det är ett svek mot stora delar av befolkningen, och leder till att problem som lågt valdeltagande och arbetslöshet slår extra hårt mot framför allt vissa glesbygder och bruksorter. För att öka jämlikheten och skapa rättvisa har Vänsterpartiet fått igenom en tio-årig mångmiljardsatsning direkt riktad mot dessa områden. Pengarna ska kunna sökas av kommuner med områden som karaktäriseras av till exempel hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Hur pengarna används kommer att se olika ut i olika områden, men insatser för jobb, utbildning, service, fritid och sociala insatser är i fokus.

Mer pengar till gymnasieskolans introduktionsprogram

Alla förtjänar en andra chans och vi tycker att ett jämlikt samhälle ska kunna erbjuda flera vägar till jobb och studier. Därför har vi sett till att mer pengar ges till gymnasieskolans introduktionsprogram.  Pengarna ska göra det möjligt att anställa fler personer med olika kompetens och färdigheter för att lotsa eleverna igenom skolan och bli behöriga att söka sig till gymnasiet eller gå direkt till jobb. . Sett till hela gymnasieskolan är språkintroduktion det fjärde största programmet, och ser man till antalet elever enbart i årskurs 1 är språkintroduktion gymnasieskolans största program.

Stärkt psykisk hälsa och psykiatri

Det finns många barn, unga och vuxna som inte mår bra och som behöver hjälp av psykiatrin för att komma på fötter igen. Därför har vi drivit på för mer pengar –  600 miljoner 2018 som fördubblas till 1.1 miljarder 2019 – till arbetet mot psykisk ohälsa inom både  primärvård och specialiserad psykiatri. När vi ger mer pengar till vårdcentraler för att de ska kunna ta sig an fler patienter som mår psykiskt dåligt, blir trycket på BUP lägre och väntetiderna där förväntas bli kortare och behandling sätta igång fortare. Pengarna kommer också att användas till att utveckla arbetssätt och behandling inom vuxenpsykiatrin.

Tryggare barn- och ungdomsvård i socialtjänsten

Tyvärr är det många barn i vårt land som far illa eller som riskerar att göra det. Det behöver vi ta ansvar för och göra något åt. Därför har vi sett till att få fram mer pengar för att stärka socialtjänstens insatser gentemot den här gruppen barn och unga. 250 miljoner per år från och med 2018. Dessa extra satsningar ska också kunna underlätta för bättre samverkan mellan landsting och kommun när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten.

En barnhälsovård som fångar upp

Alla barn har rätt till bra vård i Sverige. Men idag är det vissa barngrupper som inte får tillgång till viktiga insatser, och det behövs extra satsningar för att se till att även dessa barn nås. För att göra barnhälsovården mer jämlik har Vänsterpartiet förhandlat fram 142 miljoner extra under tre år i rad, så att landstingen kan öka tillgängligheten för vissa grupper. Fokus ligger på tandhälsa och vaccination, och i satsningen ingår: fler hembesök under spädbarnsperioden, att vaccination mot rotavirus blir inkluderat i det allmänna vaccinationsprogrammet, ökad information om vaccinationer för att bemöta vaccinskepticism, information om tandhälsa, inklusive matvanor, tandhygien och fluortandkräm samt andra områden där landstingen ser att det behövs. Satsningen sker under 2018, 2019 och 2020.

Satsning på förlossningsvården

Ingen kvinna borde behöva föda barn på motorvägen. Därför har Vänsterpartiet drivit igenom en extra miljard till just förlossningsvården. Pengarna ska framförallt gå till att förstärka personaltätheten, så att situationen blir tryggare för kvinnor som ska föda. Det här är också en satsning på arbetsmiljön för de som arbetar inom förlossningsvården, att de kan få möjlighet att göra sitt arbete i lugn och ro. Eftersom majoriteten av de som jobbar inom förlossningsvården – samt de som föder barn – är kvinnor är det här en tydlig feministisk satsning där en miljard extra omfördelas direkt till gruppen kvinnor.

Förbättrad arbetsmiljö för personal inom sjukvården

Det är många som sliter ont inom sjukvården. Vi ser att sjukskrivningstalen är höga inom den här gruppen och att det är svårt att rekrytera personal. Därför har vi drivit igenom att 2 miljarder per år från och med 2018, ska gå till förbättrad arbetsmiljö för anställda inom  hälso- och sjukvården. Pengarna fördelas mellan landstingen efter befolkningsmängd och ska gå till att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter. Det kan handla om att se över arbetsvillkor, erbjuda kompetensutveckling, öka bemanningen och utveckla arbetssätt för att  vårdpersonal ska vilja och kunna arbeta kvar.

Vi satsar stort på biblioteken

Kunskap och bildning för alla, det är en rättvise- och jämlikhetsfråga. Biblioteken fyller här en avgörande funktion. För den som behöver en plats att läsa sina läxor på, för den som behöver ro att läsa en bok, för alla dem som behöver inhämta kunskap utan att betala en massa pengar. Biblioteken är en plats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts och för att göra denna verksamhet bättre; öka utbudet och tillgängligheten, har Vänsterpartiet förhandlat fram 250 miljoner kronor mer till biblioteken per år från och med 2018.

Mer pengar till primärvården med inriktning på kvinnor

Hälsa är en klassfråga. Kvinnor utan gymnasieutbildning är den grupp som haft sämst hälsoutveckling. Det är också så att primärvården – vårdcentralerna – generellt upptäcker kvinnors hälsoproblem för sent. När vi ser till att primärvården får mer pengar, får den förutsättningar att bli bättre på att upptäcka kvinnors hälsoproblem i ett tidigt skede, till exempel när det gäller stress och kvinnors hjärtproblem.

Fler anställda i äldreomsorgen

Vänsterpartiet är överens med regeringen om att fler anställda inom äldreomsorgen är en prioriterad fråga och vi har i förhandlingarna med regeringen drivit på för att avsätta mer pengar som ska göra det möjligt för kommuner och landsting att anställa fler. Summan beräknas täcka kostnaden för cirka 2  500 fler anställda under 2015 och 5  000 fler anställda från 2016.

Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen

En alltför stor andel av personalen inom äldre- och funktionshinderomsorgen saknar relevant utbildning för yrket. Inom äldreomsorgen rör det sig om att cirka en femtedel av dem som arbetar på boenden samt en fjärdedel av de anställda inom hemtjänsten som saknar rätt gymnasieutbildning. Det finns också behov av satsningar på påbyggnadsutbildning inom områden som exempelvis demenssjukdom, rehabilitering och palliativ vård. Även bland personal som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning finns behov av kompetensutveckling. Behovet av kontinuerlig kunskapshöjning om olika slags funktionsnedsättningar, bemötande, habiliterande och rehabiliterande arbetssätt är t.ex. stora. Personalen har ofta med sig viktiga kunskaper och erfarenheter men saknar särskild utbildning om funktionsnedsättningar. Det ändrar vi på nu genom att avsätta pengar till kompetenshöjning.

Fler anställda i kvinnojourerna

Vänsterpartiet har fått igenom en stor satsning på kvinnojourerna. Dessa pengar ger kvinnojourerna förutsättningar att arbeta långsiktigt. Satsningen är på 25 miljoner kronor 2015 och därefter 100 miljoner kronor per år.

Satsning på ungas psykiska hälsa

Många unga lider av sömnproblem, oro eller ångest. Tyvärr har andelen unga som mår dåligt ökat de senaste decennierna. Just därför har Vänsterpartiet sett till att det avsätts mer medel för att förbättra ungas psykiska hälsa. Fler behöver få hjälp i tidigt skede. Pengarna möjliggör bättre och mer generösa öppettider för landets ungdomsmottagningar och ger skjuts till nya initiativ som t.ex. självinläggningsprojekt och till första linjens psykiatri. Första linjen finns för att kunna ge rätt hjälp i rätt tid för barn och unga som visar tidiga tecken på, eller har risk för, psykisk ohälsa.

Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem

Det här är en viktig satsning som berör framförallt de yngre barnen. Skolornas utemiljöer har inte hängt med i den utveckling som skolan har genomgått, särskilt med tanke på att skolorna också fått ansvar för förskoleklasserna och att allt fler går på fritids. Många torftiga, slitna skolgårdar och uteplatser kan nu rustas upp. Barn behöver goda möjligheter till lek, avkoppling och bra aktiviteter på rasterna. Utemiljön ska även vara en tillgång i det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande. Förutom de positiva effekter satsningen skulle medföra för barn och anställda inom skolväsendet, så skulle den också innebära många arbetstillfällen inom bygg- och hantverkssektorn över hela landet.

Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen

Allt fler barn går på fritidshem. Men resurserna har inte ökat i samma takt. Därför är växande barngrupper och sjunkande personaltäthet en verklighet för många barn på fritidshem. Vi är glada över att i budgetförhandlingarna med regeringen fått gehör för vårt krav på mer resurser för att kunna anställa mer personal på fritids. Fritids är en del av skolans pedagogiska uppdrag och ska vara en verksamhet med hög kvalitet. Förutom fler anställda kan pengarna även gå till andra kvalitetsinsatser.

Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden

Genom att anställa fler socialsekreterare kan man komma åt den höga arbetsbelastning som är en viktig förklaring till flera av de allvarliga brister som idag finns i socialnämndernas handläggning. Vänsterpartiet har drivit igenom en stor satsning som gör det möjligt att anställa mer personal i socialtjänsten. 250 miljoner kronor per år kommer att avsättas att stärka bemanningen, kompetens och kvalitet. Fler anställda är en förutsättning för att jobbet ska kunna utföras bra och professionellt.

Läs också om våra andra reformer:
-Någonstans att bo – inte en skuldfälla…
– Ett hållbart arbetsliv…
– Ekonomisk jämlikhet…
– Övriga reformer…

Dela den här sidan:

Kopiera länk