• Hem
  • ”Jag slutar int...
Nyheter

”Jag slutar inte i vår rörelse”

Efter åtta år som partiledare lämnar Jonas Sjöstedt posten. Rött har satt sig ner och pratat om tiden som vänsterledare, i vilken riktning partiet utvecklats och vad som väntar härnäst.

CH Hermanssons klassiska ord: ”Någon jävla ordning ska det va’ i ett parti” hänger på väggen i ditt kontor i riksdagen, i form av en broderad tavla. Vad betyder den för dig?
– Min mamma gjorde den när jag blev partiledare. Jag tycker att det är fint med korsstygn och det är ju ett legendariskt citat från en väldigt turbulent tid i vårt parti.

Har du lyckats få någon ordning på Vänsterpartiet under din tid som partiledare då?
– På det stora hela har vi bra stämning i partiet. I huvudsak drar vi åt samma håll, men ett parti ska innehålla olika politiska idéer och strömningar. Det ska finnas debatt och vägval. Det är ju inte ett mål att vi ska tycka likadant allihopa. Däremot tar vi beslut ihop.

Vad skiljer Vänsterpartiet 2012, när du blev vald, från Vänsterpartiet 2020?
– Vänsterpartiet är ungefär dubbelt så stort idag, både när det gäller medlemmar och väljarstöd. Jag tror att vi på ett sätt är närmare människors vardag, samtidigt som vi är en väldigt tydlig vänsterrörelse. Jag tror också att den här perioden när vi förhandlade om statsbudgeten och fick igenom många bra reformer var viktig för oss och för bilden av oss.

– Vi är ett parti som har stora fina idéer, men vi är också ett parti som levererar. Jag ser det som en självklarhet att till den rollen ska vi tillbaka. Det är det enda sättet att vrida samhällsutvecklingen åt vänster.

Det fanns de som kallade glasögon och gratis medicin för barn för ”små” reformer. Vad svarar du?
– Jag tror att många kommer att minnas just de reformerna, men för mig var det större än så. Vi visade att välfärdsstaten inte är färdigbyggd och att det går att driva en politik som ökar jämlikheten i Sverige. Varje reform är inte jättelik, men det är så här man gör när man bygger ett jämlikt samhälle, och det verkar inte som att Socialdemokraterna kan göra det om inte Vänsterpartiet är med.

Politiken handlar mycket om att förhandla, läsa av och agera taktiskt. Var du förberedd på det?
– Vi har tagit större plats i det politiska spelet och samtalet. Det tycker jag att vi ska göra, eftersom vi är relevanta. Till och med i den här svåra tiden, när många försöker gå runt oss, har vi lyckats sätta oss i respekt och skaffa oss en avgörande roll.  

Du uppskattade mandatperioden när vi förhandlade med regeringen. Har du svårare att vara i direkt opposition?
– Det är lite tråkigare att vara i opposition. Samtidigt är det så att när jag blev partiledare var ju Fredrik Reinfeldt statsminister, och vi satsade stenhårt på att få bort vinsterna i välfärden. Jag tycker att vi har vunnit den debatten, vi har fått folk med oss.

Vi har vunnit debatten, men inte fått igenom politiken?
– Inte än.

Är det din största irritation som partiordförande?
– Ja, jag hade så gärna varit med och avskaffat vinster i välfärden. Men vi har gjort allt vi kunde och man ska inte glömma bort att det var ett viktigt skäl till att Reinfeldtregeringen förlorade valet. Valrörelsen kom att handla om vinster i välfärden.

– Nu är vi i ett mycket svårare läge då vi har ett januariavtal med högerpolitik och en blåbrun opposition till höger om dem som är ännu värre. Jag tycker ändå att vi har varit kreativa och utmanat regeringen från vänster. Det måste vi fortsätta att göra.

– Januaripartierna trodde att de skulle kunna regera som om de var i majoritet, men så har det inte blivit utan vi har kunnat utmana dem från vänster och fortsätta göra det, om arbetsrätten, marknadshyrorna och pengarna till välfärden.

Du kommer att sluta under en pandemi, som ju visat orättvisorna i ännu tydligare dager. Är det dags att trappa upp tonläget från vänster?
– Det är ett hårdnande samhällsklimat med väldigt tydliga klassklyftor som vi ser, inte minst i skolan där det är så otroligt olika förutsättningar. Det är en stor sorg det som hänt med skolan, numera marknadsskolan. Det fyller mig med oro. Den förda politiken har förstört mycket, men bara en annan politik kan ändra på det.

– Det är också ett väldigt hårt samtalsklimat nu. I det läget tycker jag att vänstern ska ha gott självförtroende, vara väldigt tydlig och vara en helt egen röst, men jag tror inte att vi ska dras med i motståndarnas hårdhet. Vi står ju för någonting annat. När rasisterna sår misstro och driver på människors rädsla, då kommer vi med de verkliga samhällslösningarna. Det är vänsterns uppgift. Jag tycker snarare att vi ska ge människor hopp om förändring. Hopp är en bristvara i Sverige idag.

Du har hotat med att fälla regeringen om de genomför försämringar av arbetsrätten. Varför är det rätt fråga att göra så avgörande?
– Därför att den handlar om och pekar ut en förskjutning av makten i hela samhället. Från de som arbetar till arbetsgivarna. Det påverkar människors trygghet och vardag och möjligheten att ens säga ifrån på sitt eget jobb. Alla löntagares möjlighet att göra det.

Det är svårare idag att organisera de som arbetar i och med att arbetsgivarna sett till att många, särskilt unga, inte ens har ett jobb, eller bara projektjobb, deltid eller sms-jobb. Hur ska vi visa att det här är allas fråga?
– Ingenting blir ju bättre för dem som har otrygga jobb av att alla skulle ha otrygga jobb. Sen tycker jag att det varit intressant att se hur benhårt motståndet mot försämringarna i LAS-utredningen varit, från akademikerförbund till LO-förbund. Det är en enig fackföreningsrörelse som inte vill ha detta. Och Vänsterpartiet.

– Det här är så grundläggande. Människor är inte förbrukningsvaror! Jag tror att vi kommer att stoppa den här försämringen av LAS.

Har du fört dagbok under dina år som partiledare? Blir det några memoarer?
– Jag kommer definitivt att skriva. Jag kommer nog att skriva något om min egen ordförandetid, men också lite om partihistoria, och det finns också en envis deckarhistoria, en plot, som tränger sig på.

De där hemliga minnesanteckningarna du hade efter mötet med Stefan Löfven 2019, just innan V släppte fram S-MP-regeringen, har du sparat det pappret?
– Det pappret sitter i tryggt förvar i en pärm i en bokhylla.

Blir det någon tågluff med din bror till Vietnam?
– Det finns fortfarande med i planen att åka tåg till Vietnam. Jag hade hoppats på november men på grund av pandemin blir det nog senare.

Riksdagskansliet har blivit bortskämda med att du lite då och då har bakat eget bröd och tagit med. Vilket bröd tog slut först i kansliköket?
– Det var olivbrödet helt klart, med oliver, rosmarin och olivolja. Det gick åt ordentligt.

Du slutar på topp med fina siffror både i opinionen och för din egen trovärdighet som politiker. Det är mycket ovanligt för en avgående partiledare. Hur ska du klara av gråtkalaset?
– Jag känner det själv, det är tråkigt att lämna. Samtidigt känner jag att nej, jag kommer ju fortsätta. Jag kommer fortsätta delta i samhällsdebatten och jag tänker att jag vill vara med på ett litet hörn i nästa valrörelse. Jag slutar bara som partiordförande, men jag slutar ju inte i vår rörelse. Jag tänker att vi ses igen!

Ärligt nu Jonas, är du sådär äkta och varm, klok och sympatisk precis hela tiden? Jag har hört att du har en rolig, busig sida, som väl har fått undertryckas?
– Så är det ju, utrymmet för practical jokes har varit litet.

Är det vad du kommer göra sen alltså? Busringa din efterträdare?
– Kanske, vi får se. Men jag är ju rätt mycket som jag är. Jag är envis och kan ta konflikter när det behövs, men jag tycker inte om att göra det. Man är ju i perioder väldigt utsatt på den här posten, och med åren så har Umeå, skogen och fjällen blivit allt viktigare. Det har varit min återhämtning – familjen och naturen.

Vad kommer det att stå om dig i historieböckerna om 100 år?
– Jag har aldrig tänkt på det. Jag tillhör inte dem som tänker att jag gör det här för att en dag ska allting vara helt annorlunda. Jag gör det framförallt för att här och nu gör vi bra saker tillsammans. Och det är så arbetarrörelsen har skapat det bästa i Sverige. Sen leder det till ett bättre samhälle.

– För mig är det här med att vara socialist både att jag vill ha ett socialistiskt samhälle i framtiden, där demokratin omfattar även de ekonomiska besluten, och att vara socialist mitt i den svenska vardagen år 2020.

Slutligen – ditt bästa råd till din efterträdare?
– Jag har bara ett enda råd, det är att min efterträdare inte ska ge några råd till sin efterträdare.

Text: Åsa Mattsson
Foto: Johan Gunséus