• Hem
  • Fick folk att F...
Rött

Fick folk att FATTA!

En våldtäktsdom blev startskottet för en rörelse som kom att förändra lagstiftningen. Fatta-grundaren Ida Östensson berättar hur samtycke gick från iskall till en av svensk politiks hetaste.

Det blir ett ja. Och så, efter fem år är kampen för att ändra lagstiftningen över. Den 23 maj 2018 röstade riksdagen igenom en ny sexualbrottslagstiftning med fokus på samtycke. För att fira det hela har föreningen Fatta, som drivit frågan, arrangerat en liten fest. Ida Östensson, som är en av grundarna, håller tal.
– Morgan Johansson kom in mitt i talet. Då ägnade jag fem minuter åt att prata om att lagen måste komma med en utbildning av hela rättsväsendet för att få effekt, säger Ida Östensson.

Vi visste att vi behövde få stopp på alla

våldtäkter och alla friande domar.

Sedan Fatta-kampanjen startade 2013 har hon ägnat en stor del av sin tid åt frågan om samtycke. När Fatta började var samtyckesdiskussionen politiskt död – nu har de ändrat lagstiftningen.
– Innan vi startade Fatta läste vi om friande domar hela tiden, men det blev inte så mycket reaktioner, det var bara en del av den samhällsnorm som vi levde i. Att det är mycket övergrepp liksom, svarar Ida Östensson när jag ber henne tänka tillbaka på den tiden.
– När vi gick ut med kampanjen fick vi ganska direkt folk med oss. Många var förvånade att den nuvarande lagstiftningen inte krävde samtycke för sex.

Började med friande dom

För henne och Fattarörelsen började alltsammans med den så kallade ”flaskvåldtäkten”, där tre unga killar våldtog en ung tjej genom att föra upp en flaska i hennes underliv. Trots att övergreppet filmades friades alla tre till en början, något som fick artisten Nathalie Missaoui, också känd som Cleo, att reagera. Ett kort tag senare såg Fatta dagens ljus.
– Det var Nathalie som delade domen på sin Facebook och
skrev bland annat ”Nu får det fan vara nog, vad lever vi i för samhälle?”. Så kommenterade jag typ ”Vad fan, jag känner mig så jävla maktlös, men vi måste göra någonting.”
– Vi hördes på chatten och sen sågs vi i Stockholm fyra dagar senare. Då hade vi redan bestämt en del, typ att vi skulle samla in berättelser, skriva en låt, rikta oss mot politikerna… Vi visste inte alls hur lagen var utformad eller vad vi skulle kräva för förändring, men vi visste att vi behövde få stopp på alla våldtäkter och alla friande domar. Ganska snabbt såg vi bristerna i lagen och satte sloganen ”Mot sexuellt våld och för samtycke – i lag och praktik”.

Ida Östensson är föräldraledig med sonen Valle.

Sedan gick det snabbt, den nya rörelsen fick stort genomslag och spred sig över landet. Plötsligt var det ”inne” med samtycke och fram till det att lagen klubbades igenom kändes det som att var och varannan medveten tjej hade ett maffigt Fattahalsband runt halsen. Frågan om sexuellt våld klättrade även högt på mediernas dagordning. När gruppen, tillsammans med stora delar av kvinnorörelsen, i januari 2014 bestämde sig för att anordna en manifestation lockade det tusentals personer till Medborgarplatsen i Stockholm.
– Det var det vidrigaste arrangemang jag varit med om, men i efterhand ser man ju det som något bra. Vi hade tre dagar på oss att arrangera den här demon. Det var så stressigt och slutade med att jag knappt sov på tre dygn.
– Men på plats syntes inte det där alls, jag har aldrig varit med om en sådan folkkraft.

När vi ses är det lugnare på jobbfronten. Sedan några månader tillbaka är Ida Östensson föräldraledig med sonen Valle och vi ses hemma hos henne. En neonslinga som formar ordet ”yes” bryter av i skymningen som håller på att falla.
– Det passar bra till fotot, för det är ju just det vi velat ändra, säger Ida Östensson.
– Vi har ju kämpat för att vi ska gå från ”Ett nej är ett nej” till ”Allt annat än ett JA är ett NEJ!”. Med andra ord att den som vill ha sex är ansvarig för att få samtycke innan sex äger rum.

Organiserade sig på nytt sätt

Att Fattarörelsen kunde växa så snabbt och skapa det engagemanget tror Ida Östensson handlade om att man tänkte nytt kring sätten att organisera sig på.
– Femtastic, som startade Fatta tillsammans med Make Equal, satte sin prägel på Fattas visuella uttryck och var de som kom på att vi skulle blanda politik med kultur. Man ska inte heller underskatta smyckenas betydelse för den här rörelsen. De var vår största inkomstkälla, JohannaN som designade de valde att skänka hela vinsten till oss, vilket var vår enda inkomstkälla första åren. Vi har tänkt väldigt mycket nytt, visat på hur aktivism kan ske på olika sätt. Jag tror att vi gjorde sexuellt våld lite coolt istället för bara argt och viktigt.
– En rolig grej tyckte jag var när vi körde Fatta tattoo kampanjen. Helt plötsligt lägger alla partiledare upp en bild på sina tatueringar och det blir en jättestor grej. Jonas Sjöstedt tatuerade ju sig dessutom på riktigt. Jag tror inte det finns mer än en partiledare i hela världen som tatuerat in en kampanjs slogan.

Professor emerita drev frågan

Vänsterpartiet var tidiga med att driva frågan aktivt, andra partier var uttalat skeptiska. En viktig person för att få partierna att svänga menar Ida Östensson har varit professor emerita, Madeleine Leijonhufvud. Hon drev redan tidigt samtyckesfrågan.
– När jag ringde henne var jag skitnervös. Professor emerita i straffrätt. Men hon blev överlycklig och hennes man pratar alltid om hur mycket det betydde att hon fick den här bekräftelsen, för hon hade kämpat jävligt mycket i motvind. Helt plötsligt kommer en helt ny generation och sluter upp bakom henne.
– Sen kommer vi i mål tolv dagar innan hon dör. Jag tycker att det är så fint, hon hade vetat så länge att hon skulle dö och att hon klarade sig fram till att lagen blev klubbad, sen somnade hon in. Vi pratade dagen efter att lagen klubbats och hon sa att ”Vi klarade det!! Men nu släpper jag taget, jag är så trött”. Hon hade nog dött långt innan annars.

Jag tror inte att #metoo hade blivit så stort om vi inte

redan hade haft en pågående diskussion om samtycke.

Men innan lagen klubbades krävdes mycket arbete. Där samarbetade Fatta med Madeleine Leijonhufvud i varje steg.
– De första två åren kändes det som att det alltid var något framsteg. Det fanns inom partierna väldigt många olika åsikter och då behövde vi hitta rätt personer på lokal nivå som i sin tur kunde koppla det till nationell nivå så att vi kunde ta ett möte med dem så att de skulle kunna påverka den lilla gruppen inom den falangen i det partiet. Det var lite som att vara med i House of Cards, man hade den kontakten i det partiet och den kände den och så var det hemliga möten och man skulle ge underlag, beskriver Ida Östensson den snåriga processen.
– Vi pushade på alla partier enskilt. Ett tag tror jag att varje parti trodde att jag var med just dem, tillägger hon med ett skratt.

S + M sist ut

Ett viktigt steg för att i förlängningen få igenom en lagändring var när Fatta i december 2013 träffade Socialdemokraterna och den då kommande justitieministern Morgan Johansson. Tillsammans med Moderaterna var Socialdemokraterna sist kvar på nej-sidan.
– När vi träffade Socialdemokraternas justitieutskott trodde de nog att jag skulle komma med ett gäng aktivister, för det stod bara Ida plus tre. Men då hade jag tagit med mig Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, Christian Diesen, professor i processrätt och Zandra Kanakaris, ordförande i Unizon.
– Under mötet gav de oss alla motargument, men då kunde vi peka på att vi bryter mot Istanbulkonventionen som vi antagit, där det står att ländernas våldtäktslagstiftningar måste innehålla en samtyckesreglering. Jag kunde berätta om den här nya rörelsen, Zandra om offren och Madeleine och Christian om vad en lagändring skulle innebära.

Efter mötet var Ida Östensson och de med henne
nöjda:
– Det var en så bra bredd att alla deras motargument bara totalraserades, inte med känslor utan med fakta. Då vi gick gav jag Morgan Johansson ett Fatta-halsband och sa att ”du får ta på dig det här när ni går ut och säger att ni är för en samtyckeslag”. Sen gick det typ två dagar innan S gick ut och sa att de var för.

Neonskylten i Ida Östenssons kök är en påminnelse om vad samtycke handlar om.
Lagen förbereddes i samma veva som #metoo

Och så, efter valet hösten 2014 när S kommit till makten, tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda en samtyckeslag. Två år senare lade de fram sitt förslag på att Sverige skulle införa en samtyckeslagstiftning och lagen började att förberedas. Under tiden briserade #metoo över världen. I Sverige satte det tonen hela hösten 2017. På många sätt blev effekterna mer långtgående än i de flesta andra länder. Ida Östensson tror att det delvis haft att göra med samtyckesfrågan.
– Jag tror inte att #metoo hade blivit så stort om vi inte redan hade haft en pågående diskussion om samtycke. Det är inte tack vare Fatta, utan tack vare den organiserade kvinnorörelsen. De har stöttat, samordnat och hjälpt till. Och så har vi varit väldigt bra på att organisera oss på nätet med tidigare kampanjer som #prataomdet, #vågaanmäl och
#mörkertalet.

#metoo visade tydligt att vi har en bra bit kvar till ett
samhälle fritt från sexuellt våld och trakasserier. Hur
ser du på det?
– Vi pratade om det redan från början. Vi hade två mål, att förändra lagen och att förändra normerna som leder till våldtäkt. Vi förstod tidigt att vi kommer att behöva engagera män i det här, då 97 procent av förövarna är män. Jag tycker att vi lyckats bra med att forma samhällsdebatten. Det arbetet har resulterat i många fler engagerade män som inte alls fanns på barrikaderna innan. Men jag tycker inte att vi har nått bredden ännu.

Har då samtyckeslagen haft någon effekt? Mycket tyder på det. När lagen skulle införas pratade många om att det framför allt var en normerande lagstiftning, likt den om barnaga som antogs 1979. Men redan under hösten 2018 kommer indikationer på att fler blivit dömda och att det utdömts hårdare straff. Ida Östensson höjer rösten när frågan kommer på tal.
– Vi har sagt det hela tiden. Det är ett utvidgat kriminaliserat område. Det är fler grejer som har blivit olagliga, så det är klart att det leder till att vi fäller fler. Man kan ställa andra frågor i rätten. Istället för att fråga målsägande ”Hur gjorde du motstånd, skrek du nej?”, så kan man frågan till den tilltalade ”Fick du något samtycke?”. Det är klart som fan att det blir fler fällande domar, avslutar Ida Östensson med eftertryck.

6 sätt att påverka!

Skapa förändring själv:
Gå samman med andra och från många sammanhang och sektorer. Vilka kompetenser behövs? Gå ut i en Facebook-status och fråga ”Vilka tycker ni är viktiga för att åstadkomma det här?”. Glöm inte att kolla vad som gjorts innan och hur du kan samarbeta med dina föregångare.

Förstå att politiker vill lyssna:
Politiker vet inte allt. När de får kunskap och kompetens kan de ändra sig. Ta kontakt med politikernas sakkunniga och skriv ett kort och koncist mail. Får du inte tid med den du vill träffa kan du kontakta någon som har en större plattform med fler ingångar. Alternativt skapa en rörelse underifrån, där lokalpolitiker påverkar sina riksdagspolitiker.

Det behövs roliga saker mitt i skiten:
Blanda politik med fest. Folk behöver få känna att det är kul. Kultur och politik gemensamt är nyckeln för förändring.

Att köra från alla håll samtidigt:
Det räcker inte med en manifestation och en namninsamling. Ha också fester, debattartiklar, sociala medier-kampanjer, föreläsningar, möten med makthavare, merchandise och samarbeten. Du behöver få med stora delar av folket.

Samla in berättelser:
Det gör inget att personer är anonyma när du samlar in
berättelserna, det är erfarenheten du vill ha in. Vi gjorde ett kompendium med berättelser. Många av dem användes sen av de politiska partierna som vill ha vanliga personers berättelser.

Många vill hjälpa:
Fundera över vad ni behöver och om det finns något företag/
organisation/person som skulle kunna hjälpa till med det.

Text: Maria Carlsson
Foto: Anna Hugosson