(V)i har en tydlig politik för fred i Syrien


Vänsterpartiet har idag en tydlig politik för ett slut på kriget och för fred i Syrien. Det skriver Hans Linde, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson (V), i ett svar till Jacob Johnson.

Kriget i Syrien har pågått i över fem år och tros ha kostat närmare 500 000 mänskoliv. Omkring 6 miljoner befinner sig på flykt utanför landets gränser och 7 miljoner inne i Syrien. Kriget i Syrien har skapat vår tids värsta humanitära katastrof och arbetet för fred i Syrien måste vara en av vår viktigaste uppgift under kommande åren.

Vänsterpartiet har idag en tydlig politik för ett slut på kriget och för fred i Syrien. Det är en politik som vi format genom återkommande diskussioner i Verkställande Utskottet, riksdagsgruppen och Partistyrelsen och efter omfattande dialog med många olika organisationer och aktörer utanför Vänsterpartiet.

Vår utgångspunkt är att det inte finns en militär lösning på kriget i Syrien. Därför har vi stött FN:s ansträngningar att få till stånd fredsförhandlingar och lyft behoven av att också de kurdiska grupperna i Rojava inkluderas. Vi har krävt ett vapenembargo mot Syrien och avvisat krav på att Sverige borde beväpna olika grupperingar eller skicka JAS-plan till regionen. Vi har krävt att man sätter press på Turkiet för att kapa försörjningslederna till Daesh och förhindra oljesmugglingen och inflödet av kombattanter och vapen.

Vi har lyft fram att kriget i Syrien utvecklats till en regional konflikt där många länder försvårat möjligheterna att bygga fred genom sitt aktiva stöd till olika parter. Turkiets militära beskjutning av kurdiska mål, Rysslands bombningar av bland annat Aleppo och det stöd som bland annat Iran, Saudiarabien och USA gett till olika stridande grupper är exempel på detta. Ledarna i Moskva, Riyadh, Ankara och Washington har Syriens framtid i sina händer och måste i grunden lägga om sin politik för att försöken till fredssamtal ska vara framgångsrika.

Vi ser stora behov av att både öka den direkt humanitära hjälpen till de som drabbats av konflikten och bidra till återuppbyggnad i områden i tex Norra Syrien/Rojava som befriats från Daesh. Om omvärlden kan stå för återuppbyggnaden kan till exempel de kurdisk-ledda styrkorna fokusera sina resurser på att bekämpa Daesh.Men vi har också sett att en hållbar fred förutsätter att de som begått krigsförbrytelser ställs inför rätta och att man kan få ett nytt demokratiskt styre i Damaskus som kan företräda hela mångfalden i det syriska samhället. Vänsterpartiet har varit tydliga genom åren med att Assad inte kan vara en del av Syriens framtida ledning.

Jacob Johnson vänder sig mot det sista. Han menar att det viktigaste är att bekämpa Daesh och att vi borde acceptera att Assad sitter kvar vid makten. Jag vill därför förklara varför Vänsterpartiet uttryckt oss som vi gjort.
Protesterna mot regimen i Syrien inleddes i januari 2011. Protesterna var breda, folkliga och fredliga. De samlades hundratusentals människor från olika etniska, religiösa och politiska grupper med krav på president Assads avgång, demokratiska reformer och social rättvisa. Hade Assad lyssnat på dessa berättigade krav hade utvecklingen i Syrien sett helt annorlunda ut. Nu valde regimen att besvara fredliga protester med våld, övergrepp och förföljelser vilket istället drev fram det krig vi idag ser.

Man ska idag ta alla försök att beräkna dödsoffer inne i Syrien med en stor nypa salt. I krigets kaos är det svårt att föra statistik. Men alla försök till beräkningar visat att de syriska regimstyrkorna mördat långt fler än alla andra parter i konflikten, inklusive Daesh. Allt tyder på att Assad med stor marginal mördat fler civila än alla andra grupper tillsammans.

Huvudansvaret för den humanitära katastrofen i Syrien vilar på Assad och Assads brutala styre är en av grundorsakerna till det krig vi idag ser. Det är därför omöjligt att se hur fred skulle kunna byggas med Assad kvar vid makten. Han kan aldrig bli en samlande kraft för Syrien.
Vi tror att fred förutsätter rättvisa. Dagens straffrihet i Mellanöstern måste brytas. De som begått övergrepp behöver ställas inför rätta – oavsett vilken sida man slagits för. Syrien skulle behöva en motsvarande Nürnbergtribunal. I en sådan rättsprocess kommer Assad sitta på den främsta raden på de anklagades bänk.

Det saknas inte röster som sätter sina egenintressen främst i Syrien och som kompromissar med sina påstådda ideal och värderingar. Vänsterpartiet ska inte vara en sådan kraft. Vi ska vara en tydlig och konsekvent röst för fred, demokrati och rättvisa i Syrien. För valet står faktiskt inte mellan Assad och Daesh, det står mellan fred och krig och mellan diktatur och demokrati. Där ska det inte råda någon tvekan om var Vänsterpartiet står.