Växelverkan mellan struktur och egna livsstilsval


Press AndersAnders Rosén, (V) Upplands Väsby, välkomnar det ekologiskt-ekonomiska punktprogrammet, men tycker att för stort fokus ligger på strukturnivå och att man förbiser det individuella ansvaret för förändring. Vänsterpartiet måste även kunna prata om ohållbar livsstil, menar Rosén.

Tack för ett utmärkt ekologiskt-ekonomiskt programförslag! Det kommer att stärka Vänsterpartiets positioner i arbetet för klimatanpassning och hållbarhet. Dock finns det ett resonemang som är problematiskt.

Rad 15-19 i det ekologiskt-ekonomiska punktprogrammet utvecklar förhållandet mellan strukturer och det egna ansvaret för förändring. Självklart ska vi ha ändring av strukturerna i fokus, men avsnittet avfärdar väl lättvindigt det egna ansvaret för förändring. Visst spelar livsstil och konsumtionsmönster en stor roll där våra vardagliga val påverkar. Jag upplever att vi är lite väl rädda för att utmana här.

Förändring av strukturer kräver aktörer, det vill säga människor, som beslutar sig för att göra skillnad. All rörelse för politisk förändring sker i växelverkan mellan individuella val, gemensamt byggande av motkrafter och politisk handling på strukturnivå. De grundläggande perspektiven i programmet måste beskriva detta på ett nyanserat sätt.

Jag anser att följande lydelse av 15-19 mer nyanserat skulle beskriva växelverkan mellan struktur och det egna ansvaret och kommer att lägga en motion om detta till kongressen.

15) Klimatkrisen beror på dåliga strukturer och ohållbara livsstilar

16) Miljö- och klimatkriserna är grundläggande samhällskriser som vi bara kan lösa tillsammans. Det är samhällsstrukturer och maktförhållanden som måste ändras. När skulden och ansvaret ensidigt placeras hos vanligt folk tenderar den att skapa uppgivenhet och motverka bred mobilisering.

17) Merparten av svenskarna sätter genom sin konsumtion ett större ekologiskt fotavtryck än vad som är hållbart. Vi vill bygga goda strukturer som gör det lätt att göra rätt. Genom att lyfta fram goda exempel vill vi påverka livsstilsval utan att skuldbelägga.

18) Alla människor kan genom sina vardagliga val och politiska organisering vara aktörer för klimatomställning. De flesta människor är beredda att dra sitt strå till stacken, om de ser och känner att alla gör det tillsammans.

19) Om vi ska klara klimatförändringarna behöver våra konsumtionsmönster förändras. I detta arbete är samhällets gemensamma konsumtion central. Offentlig upphandling, pensionsfonder och investeringar är avgörande verktyg.

Vi behöver tala klartext. Vänsterns uppgift är också att utmana och ifrågasätta livsstilar hos stora delar av befolkningen, inte bara ”överklassen”. Biffen, bilen och billiga flygresor är sådant som många älskar men som vi inte kan konsumera så mycket av om det ska vara hållbart. Och där har väldigt många människor en möjlighet att göra aktiva val i sin vardag. För inte är det väl så att vi är rädda att utmana medelklassens livsstil av taktiska skäl?