Vårt förhållningssätt till Media, ett hot mot interndemokratin?


Kamrater, jag känner ett stort behov av att diskutera och debattera. Jag diskuterar hemma, i partiföreningen och i distriktsstyrelsen, men ibland så upplever jag inte att det räcker. Ibland på grund av bristande information och kunskap, ibland på att åsikterna inte är tillräckligt skilda för att man ska få en rätt bild och ibland faktiskt för att tiden inte räcker till.

I sociala medier skrivs allt möjligt och det blir svårt att avgöra vad som stämmer eller inte. Jag har behov av att diskutera med hela partiet, partister från olika partiföreningar och från partistyrelsen. Jag har behov av att diskutera, om inte extra behov av, sådant som kan vara känsligt och kanske inte alltid till vår fördel i media. Är det tanken att vi ska kunna diskutera sådant här? På kongresser? Eller har kongresser blivit ett mediajippo?

Jag är mycket medveten om att det har tagit oss lång tid till att äntligen få medvind i den politiska debatten och att om vi själva skulle orsaka att fokuset skulle flyttas till något som är till vår nackdel skulle kunna leda till ett självmål. Just nu upplever jag iallafall att vi anpassar oss efter media och att det är ett hot mot interndemokratin.

Om det är strategiskt att ständigt förhålla oss till media är en egen diskussion i sig. Vi är inte alltid eniga i partiet, men jag upplever inte att vi är så splittrade som media ibland vill framställa oss. Men vi måste ha en möjlighet att diskutera även ämnen där vi är djupt oeniga på arenor där interndemokrati och internfeminism kontrolleras, även om de riskeras att blossas upp i media. Kongresser är en mycket viktig sådan arena och jag hoppas att denna debattsida kan vara en sådan också.

Monica Li
Jönköpings partiförening.