Vad gör vi av jämlikheten i bostadspolitiken i valet 2018, kamrater?


Trots att det finns ett massivt stöd för en aktiv jämlikhetspolitik, gynnas bostadsrättsägare i förhållande till hyresrättsboende. Bengt Sundell, V Liljeholmen – Hägersten, undrar om inte riksdagsledamöternas egna boendeformer påverkar bostadspolitiken.

Novus har på uppdrag av Katalys och Jämlikhetsfonden frågat ett urval av svenska folket hur de värderar jämlikhet. Novus hade urvalsvariabler som kön, ålder, utbildning, sysselsättning, facklig tillhörighet, privat eller offentlig sektor, partisympatier. Hushållsinkomst och fick fram följande mellan 16/2 – 3/3 2017:

  • 80 procent anser att det är viktigt att regeringen försöker minska de ekonomiska klyftorna.
  • 91 procent av de rödgröna väljarna anser att jämlika samhällen är bättre. 66 procent av de borgerliga väljarna ansåg detsamma.

De som är minst intresserade av att minska de sociala och ekonomiska klyftorna är höga chefer, företagsledare och personer med inkomster över 70 000 kronor i månaden. Vilket inte är så överraskande. Andra resultat visar att en VD ska tjäna högst 3 gånger så mycket som en arbetare, anser medeltalet av svenska folket.  Bland sympatisörer till samtliga partier så anser en stor majoritet att en VD inte ska tjäna mer än 5 gånger mer än en arbetare. 1980 tjänade en VD 9 gånger mer, 2017 tjänade en VD 54 gånger mer än en arbetare (LO).

  • 60 procent av svenska folket anser att skatten ska vara progressiv.
  • 55 procent anser att det är dåligt att de med privat sjukförsäkringen ska gå före i kön.

Trots alla dessa skillnader så verkar överklassen inte få nog. Flera exempel på vänskapskorruption och bedrägerier, skatteflykt mm. så cementeras klassamhället ännu mer. Det här är exempel på ett ojämlikt samhälle, som går på tvärs mot svenska folkets syn på ett jämlikt samhälle utan alltför stora sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Men nu är frågan vad gör vi med detta material från Katalys och Jämlikhetsfonden. Hur tänker vi medlemmar, partistyrelse och högsta ledning gå vidare med detta material i valet 2018. Jämlikhetsfondens ordförande Per Sundgren säger att ”Den rödgröna regeringen har nu alla möjligheter att gå från handling redan i höstens budget”. Tyvärr har partierna nedprioriterat ner jämlikhetsfrågorna, här måste Vänsterpartiet gå före i budgetförhandlingarna och här måste alla stå upp kvinna som man.  Saker måste hända i valet 2018. Det gäller att föra ut jämlikhetsfrågorna i valrörelsen 2018.

En jämlikhetsfråga som vi kanske inte funderar så mycket över är – hur vi bor. Spelar det någon roll hur vi bor för hur vi ser på jämlikheten? Tex. hur riksdagsledamöterna bor när de fattar beslut om tex. boendet, byggandet mm.? Är avståndet mellan väljare och valda riksdagsledamöter något att bry sig om undrar Sören Holmberg i SvD 20170312 ”att en slumpmässigt vald riksdag åsiktsmässigt hade representerat svenska väljare på ett bättre sätt än de som väljs i riksdagsvalen”. Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra skrev 20141007 om ”Så bor politikerna” och konstaterade att ”endast 16 procent av riksdagsledamöterna bor i hyreslägenhet. Ingen bor i något av Sveriges mest utsatta områden, 84 procent äger sitt boende”. Hem & Hyra intervjuade Fastighetsägarnas VD som tror att ”riksdagsledamöternas boendeerfarenheter indirekt påverkar bostadspolitiken. Jag misstänker att de skattelättnader som det ägda boendet har fått under senare år har varit lättare att besluta om i en riksdag som till stor del består av människor som bor i bostadsrätter och småhus, än om det varit tvärtom”. Undersökningen visade också på en könsskillnad i boendet:

  • 13 procent av de manliga ledamöterna bor i hyresrätt. 20 procent av de kvinnliga ledamöterna.

Riksdagspolitikerna beslutar årligen om att satsa 40 miljarder kr på ägt boende, i form av ränteavdrag, rotavdrag m.m. och beskattar hyresrätten betydligt hårdare än bostadsrätter. Även hyresgästföreningens ordförande (20141004) uttalade sig om riksdagsledamöternas boendeformer ”jag tycker att det märks på bostadspolitiken att få riksdagsledamöter bor i hyresrätt. Det är därför viktigt att riksdagens sammansättning speglar svenska folket”.

Ja, vad gör vi med jämlikheten? Som lagstiftare är det en privatsak hur de bor?  Som lagstiftare är det en privatsak hur stor förmögenhet de har?  Enligt Regeringsformen så utgår all makt från folket, och riksdagsledamöterna ska spegla svenska folkets önskemål och värderingar. Tex. att

  • 91 procent av de rödgröna väljarna anser att jämlika samhällen är bättre. Att 66 procent av de borgerliga väljarna ansåg detsamma.

Bengt Sundell, V Liljeholmen – Hägersten