Synpunkter på det ekologisk-ekonomiska förslaget


Jacob Johnson

I partistyrelsens förslag till ekologiskt-ekonomiskt punktprogram, som behandlas av kongressen i vår, ingår politiska krav som innebär utsläppsminskningar på många av samhällets olika områden. Jacob Johnson har gjort en noggrann genomläsning av partistyrelsens förslag och skriver här om sina synpunkter på delar av innehållet.

Punkt 36. Här sägs det att vi behöver färre motorvägar och köpcentrum. Jag hoppas att partistyrelsen inte menar att befintliga motorvägar ska ”tas bort”, utan att det är den relativa satsningen mellan motorvägar och järnvägar som skall förändras till järnvägarnas fördel.

Jag välkomnar skrivningarna om CCS (Carbon capture and storage) under punkterna 47 och 48. Vi ska inte avvisa tekniska lösningar i sig, däremot måste höga krav ställas så att man i så hög grad som möjligt kan säkerställa den lagrade koldioxiden inte läcker ut tillbaka till atmosfären.

Jag vill ha andra skrivningar under punkt 50 som handlar om att Vänsterpartiet, i högre utsträckning än idag, vill realisera produktivitetsutvecklingen som fritid snarare än som fler producerade materiella varor. Det är olyckligt att här binda sig för en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön (för alla). Dessutom tycker jag att vi borde välkomna sju timmar arbetsdag som ett viktigt etappmål.

Jag välkomnar skrivningarna under punkt 70 om successiv avveckling av kärnkraften i takt med att det förnybara byggs ut. Det är också bra att hänsyn ska tas till möjligheten att bidra till minskade utsläpp från fossila kraftverk på den nordeuropeiska elmarknaden.

Det är bra att vi i punkt 73 är tydliga med att målet om nollutsläpp till 2040 gäller just fossila växthusgaser. Även förbränning av biobränslen ger ju upphov till växthusgaser.

Jag är tveksam till skrivningarna under punkt 79 vad gäller skatt på drivmedel. Stycket argumenterar mot skatt på drivmedel (dvs. moms, energiskatt och koldioxidskatt) från ett regional- och fördelningspolitiskt perspektiv. Vi ska inte, menar jag, bedriva fördelningspolitik via punktskatter som införs av andra skäl och fordonskatten är redan lägre i stora delar av den svenska landsbygden.

I diskussionen om förändringar av transportsystemet och överflyttning av transporter från väg till järnväg, till exempel under punkt 91, saknar jag förslag om sänkta hastighetsgränser på våra vägar. Det skulle vara bra såväl ur miljö- som trafiksäkerhetssynvinkel och innebära en relativ konkurrensfördel för järnvägs- och sjötransporter.

I punkt 93 återupprepas Vänsterpartiets mål om en avgiftsfri kollektivtrafik. Jag tycker det är ett tveksamt och dessutom oprecist och orealistiskt mål. Vi har inte preciserat vilken kollektivtrafik vi avser. Enligt EU:s kollektivtrafikförordning är definitionen av kollektivtrafik ”persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering”. Här ingår naturligtvis det som Vänsterpartiet nog i första hand avser, nämligen ”länstrafikens bussar och pendeltåg”. Men här ingår också all kommersiell flyg- och båttrafik, SJ och andra bolag som trafikerar det nationella järnvägsnätet. Jag förstår inte hur vi kan föreslå att alla nationella flygresor ska bli avgiftsfria.

Jag välkomnar punkt 98 vad gäller cyklandet. Här finns det mycket att göra nationellt, regionalt och lokalt. Särskilt välkomnar jag skrivningen om ökade möjligheter för att ta med cykeln i kollektivtrafiken.

När det gäller mineralpolitiken så anser jag att partiets förslag under punkt 130 om en 50-faldig höjning av mineralersättningen från dagens två promille till tio procent är för hög. Ersättningen utgår ju på värdet av den brutna malmen och skulle, inte minst nu med de låga malmpriser som gäller, säkert innebära att många gruvor i Sverige måste slå igen. Om förslaget skulle genomföras anser jag också att förslaget att intäkterna från mineralersättningen ska gå till en gruvfond, med syftet att återföra samhällsinvesteringar till gruvregionerna, måste kompletteras med en analys av konsekvenserna för hela statsstödsystemet till kommunerna.

 

Jacob Johnson