Sex timmars arbetsdag i en nära framtid


Ida-Legnemark-foto-Kalle-LarssonStrategin är att införa sex timmars arbetsdag etappvis och redan nu pågår försöksverksamheter – runt om i landet där Vänsterpartiet styr – med arbetstidsförkortning. Ida Legnemark från Vänsterpartiets partistyrelse skriver om hur visionerna för arbetstidsförkortning ska bli praktiskt genomförbara.

”Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!” Visst har du gått i första maj-demonstrationen och skanderat de här orden? Få frågor är så väl förankrade i Vänsterpartiet som frågan om arbetstidsförkortning. Åtminstone på ett känslomässigt plan. För handen på hjärtat, sedan den senaste arbetstidsreformen med 40 timmarsvecka 1973 så har vi visserligen – oftast med goda argument – propagerat för arbetstidsförkortning, men inte riktigt lyckats visa hur en sådan reform kan bli verklighet.

Flera kongresser har inskärpt att frågan om arbetstidsförkortning ska prioriteras och under förra kongressperioden arbetades Striden om tiden fram, en rapport som både gav en gedigen bild av tidigare arbetstidsförkortningar och pekade på möjliga vägar framåt. De delar som handlade om att precisera strategin för att nå målet om sex timmars arbetsdag överlämnades till nuvarande partistyrelse att utveckla och fatta beslut om. Resultatet är Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning, en strategi som gör det möjligt att påbörja en historisk arbetstidsförkortning genom att korta normalarbetstiden i Arbetstidslagen – den första på över 40 år – redan nästa mandatperiod.

En arbetstidsförkortning är i sanning en frihetsreform. Kortare arbetsdagar ger oss tid för återhämtning och engagemang. Vi får mer makt över vår tid, ja över våra liv. Positiva effekter som minskad sjukfrånvaro har noterats i de försöksverksamheter med arbetstidsförkortning som har genomförts. Alla dessa positiva effekter till trots är det viktigt att komma ihåg att en arbetstidsförkortning också är en kostsam reform. För att på ett seriöst vis kunna argumentera för denna reform behöver vi också kunna visa på dess finansiering.

Strategin som beskrivs i rapporten kan sammanfattas med att vi ska närma oss målet om sex timmars arbetsdag etappvis. Den första etappen, som skulle kunna genomföras 2019-22, innebär en sänkning av normalarbetstiden till 37,5 timmar per vecka och under den följande mandatperioden vill vi nå 35 timmar per vecka. Därefter vill Vänsterpartiet fortsätta förkorta arbetstiden med målsättningen att nå sex timmars arbetsdag.

För att arbetstidsförkortningen ska omfatta hela arbetsmarknaden behöver den ske lagstiftningsvägen, genom att heltidsnormen i arbetstidslagen förändras. Det betyder inte att den kollektivavtalade regleringen av arbetstiden är oviktig. Även efter vår arbetstidsförkortning kommer arbetstidslagen att vara dispositiv, det vill säga att arbetsmarknadens parter kan komma överens om bättre villkor, såsom kortare arbetsveckor.

I Vänsterpartiets modell finansieras arbetstidsförkortningen genom löneutrymmet. Den föreslagna förkortningen måste därför ske i en sådan takt att den inte ska innebära fallande reallöner. Det är dels viktigt ur ett strategiskt perspektiv för att säkra ett brett stöd för reformen, men framför allt för att inte grupper med låga inkomster ska drabbas negativt.

Centralt i vår modell är att vi vill freda den offentliga sektorn från det timbortfall som arbetstidsförkortningen orsakar. Det är en politisk ambition som svarar upp mot vår vilja att värna kvaliteten i välfärden och den offentliga servicen. Detta innebär att fler kommer att behöva nyanställas i stat, kommuner och landsting jämfört med i det privata näringslivet. Att fler kommer i arbete är så klart något positivt, men samtidigt utgör också rekryteringsbehoven som uppstår en av arbetstidsförkortningens stora utmaningar – det är ju en enorm utmaning redan i nuläget att rekrytera personal med rätt kompetens till exempelvis skola, vård och socialtjänst. Därför behöver massiva utbildningsinsatser ske, för att säkra tillgången på rätt utbildad personal till den offentliga sektorn.

Runtom i landet, där Vänsterpartiet är med och styr, genomförs nu försöksverksamheter med arbetstidsförkortning. Mest känt är kanske sextimmarsprojektet i äldreomsorgen i Göteborg, som till och med rönt internationell uppmärksamhet. Det är utmärkt att vi visar att det går att korta arbetstiden och att det samtidigt kan innebära både bättre kvalitet och bättre arbetsmiljö.

Vänsterpartiet är ett parti som har visioner, men som också ser till att visionerna är praktiskt genomförbara. Genom Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning har partistyrelsen tagit fasta på just detta. Om arbetstidsförkortning blir en valfråga 2018 återstår att se, det får nästkommande kongress avgöra, men möjligheten finns att gå från småskaliga försöksverksamheter till en nationell reform. Vänsterpartiet kan visa att arbetstidsförkortning är mer än ett slentrianmässigt slagord i första maj-tåget, det är en både genomförbar och önskvärd reform.