Landsbygdskommitténs förslag räcker inte


Bengt Sundell, V Liljeholmen – Hägersten, tycker inte att Landsbygdskommitténs förslag räcker för att rädda landsorten och glesbygden. Han undrar hur Vänsterpartiets representant i den parlamentariskt tillsatta kommittén, Håkan Svenneling, ser på frågan.

Valet 2018 kommer mycket att handla om att hålla samman- kulturellt – ekonomiskt – socialt och geografiskt. Vår Landsbygdspolitiska plattform från 2013 poängterar bland annat:

  • Samordna landsbygdsfrågorna under Regeringskansliet.
  • Sprida statliga myndigheter till fler orter i Sverige.

Hela Sverige ska leva har det hetat i decennier. Utredningar har kommit och gått. Den senaste den 4 januari 2017, ”För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd ”. 75 förslag för ett sammanhållet Sverige, med bland annat:

  • Staten ska genom sina bolag i ökad utsträckning låna ut pengar eller tillhandahålla riskkapital.
  • Staten måste ta ett större ansvar för landsbygdernas service.
  • Staten ska främja det civila samhällets engagemang.
  • Särskilda insatser för att öka asylsökandes och nyanländas sociala förankring i landsbygder ska bidra till att minska segregationen.

Samtliga partier i Landsbygdskommittén verkar förlita sig på statliga åtgärder. Styrelsen för Landets Kommuner och Landsting, SKL, skriver ”det är olyckligt att kommittén förbiser de regionala utvecklingsorganen och dess roll…//, och anser att utgångspunkten i betänkandet är felaktigt, och att landsbygden i första hand ses som en statlig angelägenhet”. Ett gemensamt yttrande från M och S visar trots allt på skiljelinjer ”Myndigheter bör inte lokaliseras eller omlokaliseras..//, man riskerar att hamna i ett nollsummespel som missgynnar alla långsiktigt”.

Vad säger Vänsterpartiets representant i Landsbygdskommittén, Svenneling? Vad är det som säger att denna utredning inte går samma öde till mötes som övriga utredningar? Kan 10 000 jobb rädda landsorten och glesbygden? Kan staten rädda landsbygden? Enligt Svenneling är 500 jobb en seger för Vänsterpartiet, och att statsministern berättar på presskonferenser om omlokaliseringar, (Landetsfria 20170906). Det behövs krafttag, men det sker inte trots våra starka finanser.  LO rapporten ”Totalrenovering av Sverige” visar hur krafttagen kan se ut. Förslag:

  • Lånefinansiera investeringar motsvarande 3 procent av BNP per år i 20 år, ger en nettoskuld på 25 procent av BNP. Detta motsvarar 120 miljarder extra per år, vilket kan ge 80 miljarder extra i skatteintäkter. EU tillåter ett underskott på 3 procent av BNP och 60 procent i finansiell bruttoskuld.

Bengt Sundell, V Liljeholmen – Hägersten