Landsbygden en del av lösningen


Brittis-Bentzler-foto-Kalle-LarssonEn rödgrön omställning som hanterar både ekonomi och ekologi ur ett rättviseperspektiv, är nödvändigt för att skapa jobb och välstånd i hela Sverige. Vänsterpartiets ekologiskt-ekonomiska punktprogram visar vägen, menar Brittis Benzler, ledamot av partistyrelsen.

En rödgrön omställning, som försöker hantera både ekonomi och ekologi ur ett rättviseperspektiv, kan också bli bra landsbygdspolitik. Förutsättningen för det, är att man ser att både staden och landsbygden är beroende av varandra och att landsbygdernas förutsättningar är annorlunda än stadens. Sverige ska hänga ihop, ekonomin ska fungera överallt och infrastruktur ska finnas för alla.

De gröna näringarna har en nyckelroll, både för landsbygdens utveckling och för klimatomställningen och Vänsterpartiets politik behöver därför förena de mål vi har inom båda dessa områden, vilket inte alltid är helt enkelt. Min uppfattning är att det ekologiskt-ekonomiska punktprogrammet – eko-eko dokumentet – lyckats ganska bra med det.

Dokumentet lyfter fram vikten av en nationell livsmedelsstrategi, som styr mot ökad självförsörjning och gör det enklare att få tillgång till närproducerad, hälsosam och miljövänligt producerad mat. En ökad svensk livsmedelsproduktion ger produkter producerade med högre miljö- och djurskyddskrav och en ökad närhet mellan konsumenter och producenter. Det bidrar också till ett öppet landskap och att fler jobb skapas i Sverige. Dessutom får det effekten att vi nyttjar vårt landskap och våra naturtyper för produktion som lämpar sig här, istället för att nyttja resurser i andra länder.

För att utveckla lantbruk och livsmedelsindustri behövs forskning och andra utvecklingsinsatser för att bättre kunna möta konsumenternas önskemål om till exempel ”asiatiska matvaror” eller ”gröna proteiner” med svenskproducerade varor.

De många starka skälen till att vi vill minska import av kött, innebär också att vi kan verka för minskad konsumtion av kött utan att svenskt lantbruk hotas. EUs jordbrukspolitik är ett hinder för att gynna lokal, nationell och ekologisk hållbar jordbruksproduktion, Vänsterpartiet vill därför att jordbrukspolitiken åter blir en nationell fråga.

Skogen har flera, viktiga roller i klimatomställningen. Den binder koldioxid när den växer; man lagrar koldioxid när man bygger i trä. Skog ger bioenergi och skog kan både ersätta oljebaserade produkter och användas till textil, för att ersätta mer miljöbelastande odling av bomull. Skog har dessutom stora värden för friluftsliv och turism. Vänsterpartiets politik behöver därför styra både mot ökad tillväxt i skogen och ett användande av skogsråvara där den gör stor nytta. Vi behöver styra mot långsiktigt bundet kol – som i byggmaterial eller biokol – för växtförbättring. Skogsråvara som biodrivmedel bör styras mot fordon som är svåra att elektrifiera, exempelvis flyg och fartyg.

I Finland har ökad samverkan mellan offentlig förvaltning och besöksnäring kring nationalparkerna lett till ökade intäkter inom besöksnäringen. I Tyskland, Österrike och Schweiz samarbetar man sedan 15 år om klimatsmarta tågresor till utvalda nationalparker. Bakom detta initiativ Fahrtziel Natur , står tyska järnvägsbolaget Bahn. Liknande satsningar är både möjliga och önskvärda i Sverige. Svensk besöksnäring skulle också kunna bidra till  nya jobb utanför städerna, förutsatt att vi lyckas utveckla natur och kulturturism. Det fodrar bland annat att besöksnäringens intressen tas på allvar i planeringen för infrastruktur, och att man ser också trafiken som en långsiktig grund för att utveckla näringslivet. Få vågar investera om man inte vet om nattågen går, eller hur färjetrafiken kommer att se ut om några år.

När vi framåt utvecklar och driver politik med eko-eko som grund, måste vi jobba både med ekologi, fördelning och ekonomi. På så vis kan vi skapa jobb och välstånd i hela landet.