Klarar vi att räkna till ett?


goran-ekbladEkologi och/eller ekonomi? (eller klarar vi att räkna till ett?). Finns det en motsättning på något sätt, eller går det att kombinera? Hur skulle den kombinationen då se ut? Det är frågor Göran Ekblad, V, Lidköping ställer sig och gör ett försök att reda ut.  

För att börja med ekologin, kan man väl säga att ekologi är en massa lokala företeelser som bildar globala sammanhängande nätverk och som på det sättet är den absoluta förutsättningen för allt liv på planeten Tellus (Jorden). Utan en fungerande lokal och global ekologi – inget liv. De ekologiska sambanden är lika gamla som livet på vår planet. Dessutom ändrar de sig hela tiden i förhållande till de större företeelserna, som vår planets rörelse i solsystemet och de geologiska rörelserna i jordens inre.

Ekonomin är ett mänskligt påfund som hänger samman med vår stora förmåga att samarbeta med varandra, och dessutom med vår närmast otroliga möjlighet att tillverka verktyg som underlättar våra ansträngningar för att reproducera oss. Låt oss inte glömma bort att den primära ”meningen med livet” faktiskt är reproduktionen av vår djurart, Homo Sapiens. Så är det för allt levande, växter eller djur. Fungerar reproduktionen då kan arten fortsätta att finnas till.

Ekonomin har varit till stor nytta för oss. Den har hjälpt oss att utveckla och förnya ”kläder, föda, hus och hem och allt det vi till livets uppehälle behöver”, och kollosalt mycket annat som kanske inte varit helt nödvändigt för livet, men oerhört spännande och intressant.  Nu är vi 7,7 miljarder människor på jorden. Frågan är då hur ekonomin nu påverkar ekologin?

Ekonomin, som vi hanterar den idag, kräver evig ekonomisk tillväxt. Annars klappar den ihop i konkurs. Alla värden blir noll, och vi inser till slut att pengarnas värde är helt beroende av att de hela tiden kan bli flera – skapa nya mervärden. Hur skapas då nya mervärden? Jo, genom att råvaror bearbetas av arbetare så att de blir användbara grejor och kan säljas till ett högre pris än hela råvrukostnaden, hela tillverkningskostnaden och hela försäljningskostnaden. Det skapade mervärdet tillfaller kapitalägaren som betalat hela kostnaden. Arbetarna kan kämpa sig till en större andel av mervärdet genom att uppnå högre löner. Det handlar alltså om produktion av varor som kan säljas på en marknad.

Men de som arbetar inom den reproduktiva sektorn får ju också lön och de är väl också arbetare, ibland är de dessutom anställda av just kapitalägare. Det är dock tyvärr så att reproduktion inte skapar ekonomiskt mervärde. En skola kan inte sälja en färdigutbildad yrkeskunnig ungdom till högstbjudande företag, och få betalt för 15 – 20 års utbildningskostnader. Ett äldreboende kan inte sälja kvarlevorna efter en färdigvårdad gamling till högstbjudande begravningsentreprenör, och få betalt för 4 års vård. Plus en god förtjänst!

Det skapas inget ekonomiskt mervärde i välfärden. Reproduktionen betalas alltid med pengar som skapats i produktionen. Så har vi löst det problemet! Ju fler som arbetar i produktionen desto mera pengar får vi att leva av och desto mera kan vi konsumera. Det ”gick som tåget” i 35 år efter 1945. Alla tänkte likadant, oavsett ideologi. Alla tänker fortfarande likadant, trots många ”varningssignaler”. Men, ju mer vi producerar, desto mera råvaror går det åt. För att inte tala om den energi vi behöver för produktion och transporter.

En liten egenhet med den ekonomiska tillväxten är att den måste vara exponentiell. Den räknas i % av det som redan uppnåtts. Då blir den absoluta tillväxten alltid större och större år efter år. Här börjar vårt jordklot blanda sig i de glada beräkningarna. ”Hallå, jag är bara 1 (en planet)”. Råvarorna kan ta slut! Dessutom är det ett faktum att vi just nu genomför en fantastiskt snabb förändring av hela jordens ekosystem. All den koldioxid som, via döda växter och djur, lagrats in i berggrunden under miljontals år, och som på det sättet gav möjlighet till mera liv på jorden – den koldioxiden är vi på väg att släppa ut i atmosfären igen – under endast ett par hundra år! Snacka om ”snabba ryck”!

Detta gör vi enbart för att den ekonomiska tillväxten kräver det. Men vad har det för effekter på livets möjligheter till reproduktion?

Låt oss inte glömma bort att den primära ”meningen med livet” för oss människor faktiskt är reproduktionen av vår djurart, Homo Sapiens. Så är det för allt levande, växter eller djur. Fungerar reproduktionen då kan arten fortsätta att finnas till.

Idag är detta en ”barnbarnsfråga”!