Kirppu har inte hela bilden klar för sig


Birger LahtiSebastian Kirppu har inte hela bilden, menar riksdagsledamot Birger Lahti (V) och håller inte med om det scenario som Kirppu målar upp i sitt debattinlägg om skogen.

Kirppu är bekymrad över att skogen i allt högre utsträckning ses som det ”gröna guldet” som ska rädda oss undan ekologisk kollaps. Han är också bekymrad över att vänstern verkar anamma det synsättet. Först: jag har 30 år i skogsbruket och naturen är viktig för mig. Jag har all respekt för din skolning som biolog, men jag vill lyfta fram några aspekter som har betydelse.

Alla pratar sig varma över hur bra trä är som byggmaterial (förutom betong- och stålbyggarna). Trä binder koldioxid under växttiden och är förnybar. Fördelarna kan räknas till hur många som helst. Tycktes att jag fick en känsla av att även Sebastian var införstådd med dess fördelar. Men att tro att endast kontinuitetsskogsbruk skulle kunna användas överallt är naivt och dumt.

Ta tallmarker i norr som exempel. Där har jag sett hur snåla markägare försökt med plockhuggning och hur de sedan huggit sönder sin skog i ett par decennier. Sen förvånas ägarna till fastigheten efter generationsskiftet över att deras skog inte har samma status som grannfastigheten. Men det kan jag förklara för dem; den andra fastigheten sköttes med trakthyggesmetoden och röjdes och gallrades.

De extremaste skillnaderna kunde vara att samma sorts skogsmark kunde från en hektar i ett fall ge byggmaterial till fyra enplansvillor och restprodukter till att värma upp dessa villor i ett år. Till i det andra fallet ge byggmaterial till en halv villa och värma tre villor i ett år. Man kan inte äta kakan och ha den kvar.

Att det finns marker där andra metoder går att använda är helt riktigt, men att generalisera detta till huvudmetod vore förkastligt. Sedan att forskningen inte är överens om hur stor klimatnyttan är stämmer, detta pga. att det finns så olika mål som forskarna har – en del som bara ser fula kalhyggen och tycker inte om skogsbruk och sedan forskare som skulle ge vad som helst för att tillgodose skogsindustrin.

Men jag är övertygad om att gör man rätt från början och återbeskogar med rätt metod och träslag efter kalavverkning, så får man klimatnyttan snabbare samt produktion av det som lämpar sig bäst där. Jag har sett de olika exemplen och skulle gärna visa Kirppu på plats hur det kan skilja sig. Därmed inte sagt att andra huggningsmetoder inte är användbara där de lämpar sig skogsbruksmässigt.

Gällande biologisk mångfald håller jag med om att det är viktigt, men som det har funkat hitintills så skyddar man stora arealer i norr och många unika och skyddsvärda biotoper i södra Sverige får inte det skydd de skulle behöva. Vad gäller gamla skogar och dess risk för att de avverkas, är det litet skulle jag påstå. I dag finns det inte en köpare som köper övergrovt virke (60 cm i rot). Merparten av dessa äldre skogar har mer övergrova än vad t.ex. FSC-certifieringen tillåter för att dessa ska kunna avverkas.

Sedan till alla biprodukter som följer med när man sköter skogen. Jag vet inte vad som skulle vara dåligt med att ta tillvara så mycket som möjligt så länge själva marken inte utarmas. Och vad gäller rödlistade arter; det finns inte en art som man skulle kunna bevisa i dag försvunnit till följd av skogsbruket. Därmed inte sagt att vi inte ska vara vaksamma och sköta oss.