Förtydliga jordarnas potential att lagra kol


Niklas OlssonNiklas Olsson, biolog och medlem i Vänsterpartiet Hudiksvall vill se tydligare skrivningar om jordens potential att lagra kol i det ekologisk-ekonomiska punktprogrammet, Ekoeko, och ger förslag på hur.

Våra odlingsarealer har en stor potential att lagra kol samtidigt som de, med rätt typ av jordbruk, försörjer oss på ett ekologiskt hållbart sätt. Kolet i våra odlingsjordar globalt har minskat med 35-75% och är nu i atmosfären i form av koldioxid vilket är en effekt av hur vi brukar vår jord. FN och 25 länder inklusive Sverige har skrivit under en deklaration – 4 per 1000 – som erkänner jordarnas lagringspotential. Om man skulle öka kolhalten i världens jordar med ynka 4 promille lagras 75% av våra årliga globala CO2-utsläpp.

En fungerande biologi i jordarna är en förutsättning för att åter lagra kolet i marken och för att överhuvudtaget odla ekologiskt. Utan livet i jorden är det omöjligt att göra oss fria från dagens energi och kemikalieintensiva jordbruk. En fungerande biologi i jorden leder till:

– Lagring av kol
– Ökad resiliens mot bl a extremväder
– Ökat näringsinnehåll i grödor
– Minskad användning av bekämpningsmedel och konstgödsling
– Minskat läckage av näringsämnen och därmed minskad övergödning i sjöar och hav
– Minskad erosion
– Större biologisk mångfald
– Minskad risk för skadedjursangrepp

Något förenklat om biologi kan man säga följande: Växter binder kolet från koldioxiden i luften med hjälp av fotosyntes och utsöndrar en del i form av socker genom rötterna. Sockret göder mikroorganismerna och kol lagras således i biomassan under jord. Mikroorganismerna sköter kretsloppen av näringsämnen i jorden samt luckrar upp den. I en porös jord kan rötterna växa sig långa och djupa och därmed ökar grödornas näringsupptag. Långa rötter ökar växternas resiliens mot extremväder och skadeangrepp samt deras konkurrenskraft mot ogräs. Vi får större skördar med högre näringsinnehåll. När organiskt material brutits ner genom att ha passerat genom många olika magar av olika mikroorganismer bildas stabila kolkedjor (humus) vilka fungerar som långtidslagring av kol så länge man inte stör jorden genom exempelvis plöjning.

Vidare; det konventionella jordbruket med plöjning förstör biologin i jorden. Om man plöjer blir jorden bar, den torkar ut och eroderar lätt i vinden. Från den bara jorden avgår kol i form av CO2. Plöjningen dödar mikroorganismerna vilket medför att jorden lätt kompakteras under traktorn eftersom det är mikroorganismerna som bygger den porösa strukturen. Vatten bildar en hinna på den kompakta jorden så att syre inte kan tränga ner i jorden. Rötter kräver syre.

Bakterier är de som först är tillbaka efter plöjning eller annan störning och i bakterierik jord trivs ogräs. Om man tillsätter ogräsmedel dödar man mikroorganismerna och näringskretsloppen bryts. Tillsätter man konstgödsel dödar man också mikroorganismerna och ca 80 % av näringstillsatsen läcker ut i våra sjöar, hav och vattendrag vilket leder till övergödning. Man blir således beroende av bekämpningsmedel och näringstillförsel.

Att odla ekologiskt förutsätter en fungerande biologi och den kan, med kretsloppsjordbruk, återställas med relativt enkla medel. Det mest ekonomiska, giftfria och ekologiska sättet är att kompostera våra matavfall, gödsel och trädgårdsavfall. Rätt utförd kompost innehåller alla mikroorganismer som behövs för att sluta näringskretsloppen. Näringen är uppbunden i mikroorganismerna vilket förhindrar näringsläckage och därmed behövs inte konstgödsel. Vi måste börja se jordarna som ett eget ekosystem som inte får förstöras genom plöjning samt se till att jorden aldrig är bar genom att plantera låga marktäckande växter mellan raderna av grödor. Detta går att genomföra i stor skala, det handlar inte bara om den småskaliga hemmaodlaren.

Med detta sagt, vill jag komplettera Ekoeko-punktprogrammet med en tydlig skrivning om vikten av hållbart jordbruk genom att lägga till en punkt direkt under rubriken Hållbart jordbruk (rad 112). Texten bör lyda:

Mellan 30 -75% av kolet i världens odlingsmarker har släppts ut i form av växthusgaser på grund av vårt konventionella jordbruk med plöjning, gödsling och bekämpningsmedel. Det konventionella jordbruket leder till obalans i biologin med rubbade näringskretslopp. En fungerande biologi i jorden är en förutsättning för ett hållbart ekologiskt jordbruk som ökar motståndskraften mot klimatförändringar, binder stora mängder kol, ökar biodiversiteten, förhindrar erosion, binder vatten och minskar läckage av näringsämnen. Vänsterpartiet vill se en ordentlig forskningsgenomgång av klimateffekterna av kretsloppsjordbruk med fokus på att återställa biologin i våra jordar”.

Väl mött på kongressen!