En socialistisk och ekonomisk plan för att öka bostadsbyggandet, sänka bostadspriserna och hyrorna


Riksbanken bör användas för att direkt finansiera byggnation av nya höghus med hyresrätter. Det tycker Marcus Davidsson, partisympatisör och nationalekonom. I sin debattext argumenterar han varför.

Kommunala bostadsföretag i Sverige som äger och hyr ut prisvärda bostäder med god kvalitet kallas allmännyttan (på engelska public housing). Enligt Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) bor 50% av alla människor i Sverige i villor som dom äger själva, 20% bor i bostadsrätter som dom äger själva och 30% bor i hyresbostäder. Av dom som bor i hyresbostäder ägs ungefär 50% av privata hyresbolag och 50% av Sveriges kommuner.

Folk med politiska sympatier till höger påpekar gärna att statligt ägda hyresbostäder med en låg hyra skapar segregation och utanförskap utan att nämna att rikemansgetton skapar lika mycket segregation och utanförskap. Vanligt folk och folk med politiska sympatier till vänster ser ofta statligt ägda hyresbostäder med en låg hyra som något värdigt bra. Den enda fördelen med att äga sitt boende är att man får en låg boendekostnad vilket är väldigt orättvist mot dom som inte äger sitt boende. Dom senaste 20 år har bostadspriserna ökat med 750% enligt SVT Nyheter. Det är ju uppenbart att staten måste ta ett större ansvar för att bromsa denna utvecklingen.

Riksgälden är en statlig myndighet som har som ansvar att förvalta statsskulden. Staten lånar pengar genom att Riksgälden bland annat ger ut statsobligationer. Räntan på dessa statsobligationerna är kostnaden för staten att låna pengar. Riksbanken är en annan statlig myndighet. Att Riksbanken skulle vara oberoende är en myt som har lite att göra med verkligheten. Riksbanken finansieras av staten och staten finansierar sin politik tack vare Riksbanken på grund av något som kallas kvantitativa lättnader. Utöver detta så är riksbanken inte oberoende från privata intressen. Kvantitativa lättnader innebär att riksbanken skapar pengar från luft som dom sedan köper statsobligationer för. Enligt Riksgäldens publikation Statsupplåning prognos och analys 2017:1 så har Riksbanken i dagsläget skapt 259 miljarder kronor från luft som dom har köpt statsobligationer för. Enligt samma rapport så äger Riksbanken 40% av alla statsobligationer med en löptid på 10 år.

Riksbankens statsobligationsköp får tre önskvärda effekter för staten. 1) På grund av Riksbankens vinster betalas ut till statskassan och på grund av att Riksbanken äger 40% av statsobligationerna så går också 40% av statens räntebetalningarna på statsobligationerna tillbaka in i statskassan. Länder som till exempel USA finansierar sina stora budgetunderskott på detta sättet. 2) Staten kan låna pengar till ett lägre pris eftersom den ökade efterfrågan driver upp priset på statsobligationerna vilket minskar räntan. 3) Den verkliga statsskulden minskar. Enligt internationella regler så måste Riksgälden bruttoredovisa statsskulden vilket betyder att dom inte får ta hänsyn till vem som äger statsobligationerna. Detta betyder att den officiella statsskulden inte minskar för att Riksbanken köper statsobligationer.

Man kan dock ifrågasätta rimligheten i en sådan regel för Riksgälden vet ju att dom pengarna Riksbanken köper statsobligationer för inte är riktiga pengar. Vilket betyder att dom statsobligationerna som Riksbanken äger ska inte definieras som en skuld till staten. Varför ska man betala tillbaka något som inte fanns från början? Enligt Riksgälden så kommer Sveriges statsskuld 2018 vara 22% av BNP. Enligt Riksgäldens publikation Sveriges Statsskuld för mars 2017 så utgör statsobligationerna ungefär 50% av statsskulden. Enligt tidigare referens så äger Riksbanken 40% av statsobligationerna. Detta betyder att den verkliga statsskulden 2018 kommer att vara 0,22 * (1 – 0,4 * 0,5) = 18 % av BNP. Eftersom Sverige officiella statsskuld är så låg och på grund av att vi har låga bankräntor så har Sverige egentligen inget behov av kvantitativa lättnader. Det är också viktigt att notera att kvantitativa lättnader inte är samma sak som att politikerna ber Riksbanken att trycka pengar för att finansiera sin politik. Detta är olagligt eftersom det ger hyperinflation.

Kvantitativa lättnader är ett mer modernt och sofistikerat sätt för staten att tjäna pengar på Riksbanken utan att skapa inflation. Eftersom Riksbankens kvantitativa lättnader inte har resulterat i någon nämnvärd inflation så kan staten fortsätta sin finansiering på detta sättet under en väldigt lång tid. Riksbankens kvantitativa lättnader ger dock andra oönskade effekter. När Riksbanken köper upp statsobligationer så tvingas investerare att köpa aktier eller bostäder istället för att få avkastning. Detta skapar prisbubblor på aktie- och bostadsmarknaden. Detta betyder att staten och rika människor som äger aktier eller äger sitt boende är dom stora vinnarna av Riksbankens kvantitativa lättnader.

Det är inte bara Riksbanken som skapar pengar från luft även privatbankerna gör det. Många tror att dom pengar bankerna lånar ut är pengar som redan finns och som bankerna äger men detta stämmer ej! Kapitaltäckningskravet för Sveriges privatbanker är 12% enligt riksbanken. Detta betyder att 88% av dom pengarna privatbankerna lånade ut fanns inte från början och skapades från luft. På engelska heter dessa pengar fiat money vilket översatt på svenska blir fiatpengar eller låtsaspengar. 2016 tjänade bankerna över 115 miljarder på bolån enligt SvD Näringsliv.

Om nu majoriteten av dom pengar du lånade aldrig fanns varför ska du då betala en ränta eller amortera på dessa icke existerande pengarna? En svensk advokat vid namn Henning Witte har ifrågasatt rimligheten i Fractional Reserve Banking vilket ledde till att han 2013 stämde SEB. Henning menar att enligt grundlagen så har bara Riksbanken rätten att skapa pengar och bankernas pengar skapande kan därför liknas vid bedrägeri. Han förlorade dock i tingsrätten och överklagade både till hovrätten och till högsta domstolen men dom vägrade att ta upp fallet. Skillnaden mellan Riksbanken kvantitativa lättnader och privatbankerna pengar skapande är att Riksbankens kvantitativa lättnader är ett smart sätt för staten att öka sina inkomster och minska sina skulder på med privatbankernas pengar skapande är inget annat än bedrägeri eftersom privatbanker har också privata aktieägare. Det är inte ok att Riksbanken har givit dom privata bankerna och dess privata aktieägare rätten att generera obegränsat med inkomster på ett bedrägligt sätt.

Jag föreslår att Riksbanken som vanligt skapar låtsaspengar och sedan använder 50% av dom för att köpa statsobligationer och 50% av dom för att finansiera byggnationen av nya höghus med hyresbostäder. Riksbanken hyra sedan ut dessa lägenheter med en hyra som bara täcker underhållet av lägenheten och driftskostnaderna som till exempel el, bredband, uppvärmning på vintern och sophämtning.

Vi antar att underhållet för varje lägenhet är 500 kr per månad, elkostnaden för varje lägenhet är 250 kr per månad, bredbandet för varje lägenhet kostar 200 kr i månaden, den genomsnittliga uppvärmningskostnaden för varje lägenhet är 250 kr i månaden (500*6/12 = 250), sophämtning för varje lägenhet är 500 kr i månaden och ospecificerade utgifter är 300 kr i månaden för varje lägenhet. Det betyder att hyran blir 500 + 250 + 200 + 250 + 500 + 300 = 2 000 kr i månaden per lägenhet. Ett höghus som har 20 lägenheter på varje våningsplan och 20 våningar högt ger riksbanken en inkomst på 800 000 per månad (20 * 20 * 2 000 = 800 000). Om vi antar att det genomsnittliga priset på en bostadsrätt idag motsvarar byggkostnaden och att det genomsnittliga priset på en bostad är 2,5 miljoner då skulle riksbanken hitintills kunnat ha byggt och hyrt ut 51 800 hyreslägenheter (0,5 * 259 000 000 000 / 2 500 000 = 51 800). Eftersom Riksbanken behåller äganderätten till dessa hyresbostäderna så tar Riksbanken ingen finansiell risk eftersom bostäderna kan säljas om Riksbanken tvingas öka sin likviditet.

Eftersom Riksbanken som ägare till dessa bostäderna också har ett underhålls ansvar så finns det ingen risk att bostäderna förfaller. Om Riksbanken både skulle köpa statsobligationer och finansiera byggnationen av nya hyresbostäder och hyra ut dom till folk med en låg hyra skulle det få tre önskvärda effekter. 1) Det skulle minska bankerna privata och rika aktieägare förmåga att kunna tjäna pengar på ett bedrägligt sätt eftersom folks incitament att låna pengar och köpa en bostad skulle minska. Om man kan få en lika låg hyra utan att köpa sin bostad så finns det ingen poäng med att köpa sin bostad. 2) Hyrorna skulle pressas ner eftersom om man kan hyra billigare någon annanstans så tvingar bostadsägarna att sänka hyrorna. 3) Bostadspriserna som Riksbanken har drivit upp på grund av sina kvantitativa lättnader skulle minska eftersom utbudet av bostäder skulle öka. Eftersom varken Riksbanken köp av statsobligationer med låtsas pengar eller privatbankerna bedrägliga pengar skapade har resulterat i någon nämnvärd inflation så tvivlar jag på att om Riksbanken skulle finansiera bostadsbyggandet med 50% av sina låtsas pengar att det skulle ge inflation.

Marcus Davidsson, socialist och nationalekonom