Är det ”konsumentmakten” som ska minska köttkonsumtionen?


Jens HolmVi kan bättre. Låt oss verka för en klimatskatt på kött och andra livsmedel med höga klimatutsläpp. Det skriver Jens Holm, riksdagsledamot och medlem i (V) Enskede och ställer sig frågande till partistyrelsens svar gällande motioner som rör proportionerlig livsmedelsskatt.

Vårt parti var ljusår före de andra i att lyfta upp köttkonsumtionens negativa påverkan för miljön och andra viktiga målsättningar. Redan 1996 motionerade vänsterpartiriksdagsledamöterna Maggie Mikaelsson och Hanna Zetterberg om minskad köttkonsumtion. Och så har vi fortsatt efter det. Och det är en viktig fråga att driva. Redan klimatberedningen 2008 konstaterade att det saknas styrmedel för att minska animaliekonsumtionens utsläpp. Idag har de utsläppen från konsumtion av animalier växt till ungefär tio miljoner ton per år i Sverige (om importerat kött räknas med). Det är ungefär lika mycket som de samlade utsläppen från våra drygt fyra miljoner personbilar.

Det har inte varit någon självklar position att politisera köttet. Vårt parti skulle mycket väl kunnat landa där så många andra har gjort; nämligen att det vi äter är en privatsak som politiker inte ska lägga sig i. Men på samma sätt som att vi vill ha politiska beslut för att minska massbilismen vill vi också ha beslut för att minska köttkonsumtionen. Det har varit en modig och helt korrekt hållning från vårt parti.

Det främsta skälet till att köttkonsumtionen har ökat så kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren är att kött har blivit väldigt mycket billigare i och med de lägre priserna som EU-anslutningen medfört. En stor del av köttökningen i Sverige kommer därför från en ökad import av kött från andra EU-länder.

Att göra kött och andra livsmedel med hög klimatpåverkan dyrare genom en skatt skulle därför vara ett effektivt sätt att få stopp för denna ökade köttkonsumtion. En sådan skatt skulle också generera viktiga intäkter som skulle kunna användas till göra hälsosam och miljövänlig mat billigare eller direkt subventionera hållbar mat i offentlig sektor. En skatt på kött och andra klimatbelastande livsmedel har också föreslagits av både Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Det var därför vi i eko-ekoarbetsgruppen landade i förslaget om att en proportionerlig klimatskatt på livsmedel borde införas.

Men när jag läser partistyrelsens svar till motioner om ekoekoförslaget om en proportionerlig livsmedelsskatt blir jag besviken. PS motiverar sitt avslag med att man inte vet om en skatt på kött och andra livsmedel är möjligt eller lämpligt att införa. Vad menar man egentligen?

Om vi börjar med förslagets möjlighet. Menar PS på största allvar att det är juridiskt eller politiskt omöjligt att införa punktskatt på livsmedel med höga utsläpp? Vi i Sverige har redan punktskatter på tobak och alkohol, då med folkhälsan som argument. Nej, här får PS ta och sluta att fega; på samma sätt som vi driver en mängd andra politiska krav som andra säger är omöjliga eller orealistiska borde vi också våga driva livsmedelsskatten.

Partistyrelsen motiverar också sitt avslag med att det kanske inte är ”lämpligt” att införa en skatt på livsmedel med stora klimatutsläpp. Men är det inte just det som ett parti beslutar om; om något är lämpligt/politiskt motiverat eller inte? En köttskatt och/eller en skatt på livsmedel med höga klimatutsläpp har föreslagits av de två tyngsta och mest relevanta myndigheterna på området, av miljöorganisationer och forskare. Hur länge till tycker PS att vi ska vänta för att hitta ett mer lämpligt stöd?

Partistyrelsen tycker dock att vi ska fortsätta att verka för minskad köttkonsumtion, men vi ska undanhålla oss den viktigaste åtgärden; en skatt. Kvar blir istället ett stort fokus på informationskampanjer och fromma förhoppningar om konsumentmakten. Är det en skarp vänsterpolitik i en av klimatdebattens viktigaste frågor?

Nej, bättre kan vi. Låt oss vara först ut igen av partierna. Låt oss verka för en klimatskatt på kött och andra livsmedel med höga klimatutsläpp. Bifall motion E174.