Vänsterpartiets verksamhetsberättelse


De gångna åren har varit innehållsrika för Vänsterpartiet och inneburit såväl stora segrar som utmaningar. Vänsterpartiet har medlemsmässigt vuxit snabbare än de senaste femtio åren och att engagera fler är helt avgörande för vårt parti. Vi är ett medlemsmässigt dubbelt så stort parti som 2011. Vänsterpartiet är också det första partiet i Sverige som uppnått hälften eller fler kvinnor på alla beslutande nivåer i partiet, en historisk seger som är viktig för ett starkt feministiskt parti som vårt.

Vänsterpartiet har lyckats sätta frågan om vinster i välfärden på den politiska dagordningen och har varit ovanligt framgångsrikt ur ett politiskt perspektiv: högern och riskkapitalisterna har tvingats retirera, socialdemokraterna har ändrat sin inställning och Vänsterpartiet har äntligen blivit förknippat med en fråga. Det är också en stor och positiv förändring att vi, kanske för första gången i vår historia, målmedvetet talar om vilka konkreta framsteg som vi uppnår. Sedan 2014 har vi förhandlat fram fler anställda i äldreomsorgen, 2 miljarder kronor årligen, vi har tagit bort stupstocken i sjukförsäkringen och Fas 3, höjt tak och golv i a-kassan, sänkt skatten för folk med låga pensioner, drivit igenom gratis medicin och glasögon för barn. Förslagen har bidragit till att minska inkomstskillnaderna inte minst mellan könen.

Kongressperioden 2014–2016 har präglats av två stora valrörelser och en inställd. Först ut var valet till EU-parlamentet 25 maj 2014, därefter val till riksdag, landsting och kommuner 14 september 2014. Och sist det extra val som affischerades till våren 2015, men som istället löstes av den s.k. Decemberöverenskommelsen. När valen var över hade vi avsatt en borgerlig statsminister, fått in Vänsterpartiets fråga som en av valets viktigaste och vunnit rekordmånga nya medlemmar. Valet 2014 innebar starkare resultat i landstingen och kommunerna än tidigare. I landstingen gick Vänsterpartiet fram till 7,08 procent vilket är en bit från toppnoteringen 8,3 procent 2002 men bättre än resultatet från 2006 på 6,1 procent. I kommunvalet ökade Vänsterpartiet från 5,57 procent 2010 till 6,44 procent. Ändå slutade valet med besvikelse: Vänsterpartiet, ett av de partier som hade störst förväntningar på att lyckas, ökade bara 0,1 procentenhet jämfört med riksdagsvalet 2010.

Vänsterpartiet gick till val med parollen ”Inte till salu” och fokuserade mycket av vår energi på de privata vinsterna i välfärden. De var en framgång på så sätt att det bröt decennier av privatiseringsoffensiv och att den enligt Moderaternas valutvärdering bidrog till valförlusten. Vinstfrågan var en av de tre tyngsta sakfrågorna i valdebatten den sista månaden – det är ett ovanligt stort genomslag för Vänsterpartiets profilfråga – och gav oss en tydligare, om än fortfarande alltför otydlig profil (fortfarande placerade vi oss som det sjunde tydligaste partiet när väljarna tillfrågades om de kände till vad partierna gått till val på). När valet var slut och förhandlingar med S-MP-regeringen började var det en stor tillgång att så tydligt ha drivit vinstfrågan: utan fokuseringen hade vi inte uppnått samma resultat.

Valrörelsen var också välplanerad och med högre aktivitetsnivå än tidigare på många håll, framför allt i större städer och i andra starka fästen. Den stora tillströmningen av nya medlemmar sedan förra valet märktes tydligt av i form av fler aktiva valarbetare. Resultatet visar på en ytterligare utmaning för Vänsterpartiet: de regionala skillnaderna. Vi backar i riksdagsvalet i många län, mestadels glesbygdslän, och ökar i storstadslän eller angränsande län. Vår karaktär som storstadsparti förstärktes efter valen 2014. Men det finns undantag från det senare mönstret: kommuner med röda traditioner och starkt lokalt arbete och/eller stort förtroende för Vänsterpartiet, där vi går starkare framåt än i storstäderna. Dessa undantag visar att vi har en stark potential även utanför stora och medelstora städer som vi under kommande år ska ta bättre vara på, utveckla och sprida till fler delar av landet.

Vänsterpartiet gjorde rätt i att sätta ambitiösa mål för verksamheten i den framtidsstrategi som skrevs för fem år sedan. Vi har nått många av dem delvis tack vare att detta förändringsarbete haft en stark förankring i partiet och tack vare ett strukturerat och effektivt arbete av partikansliet. De mål som vi har uppnått är stora för oss som parti.

Vi har lyckats med de flesta mål som Framtidskommissionen och kongressen 2012 satte upp, men om vi ska klara av det som vi betraktar som det politiskt mest centrala, att växa, behöver vi lägga det först i vår dagordning, inte sist. Det är en stark rekommendation från den avgående partistyrelsen till den kommande att bli bättre på att fokusera på de saker som får partiet att växa. Det innebär att få en bättre överblick över partistyrelsen och kansliets arbete, att prioritera det utåtriktade och strategin fram till valet 2018. Det är partistyrelsens uppgift att vända partiet utåt.