Vänsterpartiet tog initiativ till Pride i Rissne


Detail of anonymous woman's hand taking red side of big rainbow peace flag

”Det blev en lyckad Pride. Det var hundratals som fikade på ängen, dansade till musiken, hejade på dem som målade om eller diskuterade med de ungdomar som både nyfiket och kaxigt ifrågasatte Pride.” 

Rissne är en stadsdel i Sundbyberg, strax utanför Stockholm som domineras av hyresrätter och arbetarklassbefolkning, många med olika typer av utländsk bakgrund.

– Stadsdelen uppmärksammas mest i media i samband med oroligheter eller brottslighet, men det finns så mycket mer som borde lyftas fram – inte minst den starka lojaliteten till stadsdelen och de många olika sociala nätverk som finns, menar Jesper Wiklund som är gruppledare för Vänsterpartiet i Sundbyberg.

Sundbybergs stad anställer varje sommar ett antal ungdomar som sommarjobbare. I år hade några tjejer i gymnasieåldern fått som arbetsuppgift att jobba med RissneAmbassadörerna Det är ungdomar från området som anställts för att driva olika projekt. De har exempelvis ordnat julfirande, skidresor och fotbollsturneringar. Tjejerna fick i uppgift att göra centrum snyggare. De valde att måla om bänkarna och göra det på temat ”allas lika värde”.

– Redan där började det komma in hot från ungdomar i området om att ifall det målades en ”pridebänk” så skulle den brännas ned. Men tjejerna stod på sig och hävdade sin yttrandefrihet.

Bänkarna målades i början av sommaren. En av dem i regnbågsfärger. Redan samma natt eldades det på bänken och sprejades ”inget Pride i Rissne” på en vägg.

Morgonen efter var Vänsterpartiet Sundbyberg ute och delade flygblad.

– Vi pratade med folk om vad som hänt och kom överens om att ge alla som var förbannade på homofobi i allmänhet, och vandaliseringen specifikt, en chans att träffas och visa att Rissne är öppet för alla.

– Jag lade upp ett ”Rissne Pride”-event på Facebook och hörde av mig till de andra partierna (utom SD) för att få dem att engagera sig och samtidigt undvika att göra partipolitik av eventet, säger Jesper Wiklund.

Det visade sig att det var många som var förbannade på skadegörelsen. Det var HBTQ-personer som bott hela sitt liv i Rissne, ungdomar som var förbannade för att tjejernas yttrandefrihet hotades, tjänstemän i kommunen och vanliga Sundbybergare som älskar Rissne. Flera ville också hjälpa till med RissnePriden. En kvinna som är DJ erbjöd sig att spela, Rissneambassadörerna fixade med utrustning och el och sommarjobbarna slipade och målade om bänken.

– Och det blev en lyckad Pride. Det var hundratals som fikade på ängen, dansade till musiken, hejade på dem som målade om eller diskuterade med de ungdomar som både nyfiket och kaxigt ifrågasatte Pride. Nätverk kom samman och stärktes. Förutom vi vänsterpartister fanns det representanter från andra partier där, men även Svenska Kyrkan, en frikyrka, och Tillsammansskapet deltog. Rasister och hatare försökte ta över eventet men hölls borta.

– Homo- och transfobi finns överallt, men i Rissne sa folk ifrån, säger Jesper.

Han menar att i en välfungerande stadsdel finns alltid nätverk av människor som kan åstadkomma mycket när de kommer samman. Fältassistenterna har nu fått in massvis med nya namn på boende som vill nattvandra och en dialog med ungdomarna om yttrandefrihet och allas lika värde planeras. Flera av de boende har också lovat att stötta aktiviteter för tjejer i området så att fokus inte tas från dem.

Två dagar senare brändes bänken igen och skadades så svårt att den plockades bort av fastighetsägaren. Kommunen har beställt en ny. Men arbetet för yttrandefrihet och allas lika värde går vidare i förorten Rissne.

 

Foto: Colourbox

Skriv en kommentar