När regeringen samarbetar med Vänsterpartiet, som trycker på för progressiva och rättvisa förändringar, blir det statsbudgetar med som tydligt förbättrar vår gemensamma välfärd. I höst och de kommande åren genomförs en rad reformer som vi krävt och fått igenom. En del handlar om att laga hålen i välfärdsnätet som har blivit under åtta år av borgerlig politik med växande klyftor och krympande resurser till välfärden. En annan del handlar om att bygga ut välfärden.

Reformerna kommer att göra skillnad för många, framförallt för kvinnor, unga och barn. Sommarlovsstöd, avgiftsfri mammografi och en stor satsning på ungas psykiska hälsa är några av de viktiga välfärdsreformer som Vänsterpartiet har fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen.

Till välfärdsbygget fogar vi helt nya byggstenar, som avgiftsfria preventivmedel till unga och slopade avgifter på vårdcentralen för äldre. Vi tar steg som inte har tagits förut och vi ser att det gör skillnad.

Stärkt välfärd

10 miljarder kronor till välfärden

Välfärden har stora eftersatta behov; barngrupperna i förskolan är för stora, kunskapsskillnaderna i skolan växer och personalen inom vård och omsorg är i många fall överbelastade. Från och med 2017 får kommunsektorn 10 miljarder kronor i ökat anslag. Tillskottet är permanent. Det är den största välfärdssatsningen sedan de generella statsbidragen till kommunerna infördes 1993. Det ger möjligheter för fler anställda inom skolväsendet, vården och omsorgen. Under de första åren kommer de kommuner och landsting som tagit emot flest asylsökande och nyanlända att få mer pengar.

Staten ska i gemensamt med SKL inleda ett arbete för att komma till rätat med bristyrkessituationen i välfärdssektorn.

Reformer för kvinnors livsvillkor och minskade ekonomiska klyftor mellan män och kvinnor

Förstärkning till primärvården med inriktning på kvinnor

Hälsa är en klassfråga. Kvinnor med endast förgymnasial utbildning är den grupp som haft minst gynnsam hälsoutveckling. Det är också så att primärvården generellt upptäcker kvinnors hälsoproblem för sent. Den måste bli bättre på att fånga in kvinnors hälsoproblem tidigt, till exempel när det gäller stress och kvinnors hjärtproblem.

Avgiftsfri mammografiscreening till kvinnor mellan 40 och 74 år från 1 juli 2016

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden och den ökar dessutom. Samtidigt som bröstcancer blir vanligare, ökar chansen att överleva sjukdomen. Att allt fler kan botas anses framför allt bero på förbättrad behandling och mammografikontrollerna som gör att bröstcancer upptäcks tidigare. Ungefär hälften av alla fall av bröstcancer upptäcks vid screening med mammografi.

Landstingen/regionerna erbjuder alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografiscreening. Vissa har redan idag avgiftsbefriat undersökningen. Kvinnor med låg utbildning, svag ekonomi eller av utländsk härkomst utgör majoriteten av de drygt 150 000 som aldrig kommer på de allmänna undersökningarna. För att nå ännu fler kvinnor görs därför en satsning på avgiftsfrihet i hela landet.

Fler anställda i äldreomsorgen

Vänsterpartiet är överens med regeringen om att fler anställda är en prioriterad fråga för

äldreomsorgen. Vi gör därför en stor satsning som kommer att leda till ökad trygghet och kvalitet för de äldre. Att anställa mer personal i äldreomsorgen är också en central feministisk reform som ger

avlastning för många anhöriga, framför allt kvinnor. Idag tvingas många kvinnor gå ner på deltid för att ta hand om äldre anhöriga när omsorgen inte räcker till. Men även majoriteten av de som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor. Satsningen kommer att leda till en efterlängtad förbättring av arbetsmiljön, som idag för alltför många präglas av stress. Förstärkningen täcker kostnaden för cirka 2  500 fler anställda 2015 och 5  000 fler anställda från 2016.

Förbättrad förlossningsvård

Larmrapporterna från förlossningsvården är många. Barnmorskor runt om i landet larmar om att de inte längre hinner att sköta sitt jobb, att de oroar sig för patientsäkerheten och att de inte orkar arbeta under de arbetsvillkor som råder i dag. Vänsterpartiet är därför överens med regeringen om en riktad satsning för att förstärka förlossningsvården. Satsningen kan också omfatta andra insatser för att förbättra kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Satsningen är på 200 miljoner kronor 2015 och därefter 400 miljoner kronor per år.

Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen

En alltför stor andel av personalen inom äldre- och funktionshinderomsorgen saknar relevant utbildning för yrket. Inom äldreomsorgen rör det sig om att cirka en femtedel av dem som arbetar på boenden samt en fjärdedel av de anställda inom hemtjänsten som saknar rätt gymnasieutbildning. Det finns också behov av satsningar på påbyggnadsutbildning inom områden som exempelvis demenssjukdom, rehabilitering och palliativ vård.

Även bland personal som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning finns behov av kompetensutveckling. Behovet av kontinuerlig kunskapshöjning om olika slags funktionsnedsättningar, bemötande, habiliterande och rehabiliterande arbetssätt är t.ex. stora. Personalen har ofta med sig viktiga kunskaper och erfarenheter men saknar särskild utbildning om funktionsnedsättningar.

Avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård från 85 års ålder från och med 1 januari 2017

Från och med den 1 januari 2017 kommer det inte längre att kosta något att besöka öppenvården för den som är 85 år och äldre. Många äldre har ett omfattande behov av hälso- och sjukvård. Detta gäller i synnerhet bland personer över 85 år. För flera av dessa kan kostnaderna för upprepade besök i vården bli kännbara trots högkostnadsskyddet. Värst är situationen för kvinnorna. Brist på pengar ska inte vara ett hinder för att söka den vård man behöver. Reformen innebär att vårdavgifter i den öppna hälso- och sjukvården och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet slopas för personer som är 85 år och äldre. Avgift betalas fortfarande då man är inlagd som patient på sjukhus.

Fler anställda i kvinnojourerna

Skyddet för våldsutsatta kvinnor och barn är ett samhällsansvar och en del av den allmänna välfärden. Detta ansvar ligger på kommunerna, men kvinnojourerna utgör ett stort och ovärderligt komplement. Samhället måste därför ge jourerna bättre och mer långsiktiga förutsättningar att planera sin verksamhet. Vänsterpartiet och regeringen är överens om en satsning på kvinnojourerna som ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar. Satsningen är på 25 miljoner kronor 2015 och därefter 100 miljoner kronor per år.

Höjt underhållsstöd från 1 september 2015

Ensamstående föräldrar, varav en majoritet är kvinnor, är en av de grupper som har halkat efter mest ekonomiskt under de senaste åren. En höjning med 300 kronor per barn och månad genomfördes den 1 september.

Höjt bostadstillägg för pensionärer från 1 september 2015

Många pensionärer har oerhört små ekonomiska marginaler. Framförallt handlar det om kvinnor. Att höja bostadstillägget är en träffsäker reform för att förbättra situationen för de pensionärer som har det allra sämst ställt. Bostadstillägget höjdes den 1 september från 93 till 95 procent av boendekostnaden upp till det tak på 5 000 kronor per månad som finns. I genomsnitt fick en pensionär med bostadstillägg i och med detta 90 kr mer per månad. Cirka 75 procent av satsningen går till kvinnor. Reformen omfattar cirka 285  000 ålderspensionärer.

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning från 1 oktober 2015

Personer som får sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp som ofta har det tufft ekonomiskt.

Det handlar om människor som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning aldrig kommer att kunna arbeta heltid. Många riskerar att få leva ett liv i fattigdom. Ersättningarna måste därför höjas.

Från och med den 1 oktober 2015 genomfördes en höjning från 64 till 64,7 procent av den så kallade antagandeinkomsten. Cirka 58 procent av dem som omfattas av höjningen är kvinnor. Reformen kan ge upp till 200 kr mer i plånboken per månad. Den omfattar cirka 218  000 personer.

Utredning om konsekvenserna av kvinnors deltidsarbete.

Mål för fattigdomsbekämpning – fram till 2030 ska inkomsttillväxten för de 40 procent som har lägst inkomst vara högre än det nationella genomsnittet.

Arbetsmarknadspolitiska insatser ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv

Reformer inriktade på barn och unga

Satsning på ungas psykiska hälsa

Enligt SCB låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på nivån 7-8 procent. Sedan dess har andelen stigit till över 20 procent. Mot den här bakgrunden är det angeläget att satsa så att det blir lättare för unga att söka och få hjälp i tid. Genom att särskilt på ungas psykiska hälsa kan ungdomsmottagningarna ha generösare öppettider samtidigt som pengarna kan användas till att stimulera nya initiativ som t.ex. självinläggningsprojekt och inom första linjens psykiatri.

Avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år

Idag ges avgiftsfri tandvård till och med 19 år. 1 januari 2017 höjs åldersgränsen till 21 år. Därefter höjs åldersgränsen till 22 år 1 januari 2018 och till 23 år 1 januari 2019.” Grunden för en god tandhälsa läggs tidigt i livet. Unga vuxna kan ha förhållandevis få akuta besvär och behöver inte uppsöka tandvården av denna anledning i så stor utsträckning. Men många unga vuxna slutar att besöka tandvården i det viktiga förebyggande syftet när de inte längre har tillgång till fri tandvård. Osäker ekonomi är den främsta anledningen till detta, i en tid då många unga personer fortfarande flyttar runt, studerar, har tillfälliga anställningar eller är arbetslösa. Vissa landsting och regioner har redan infört reformer inom detta område. Framförallt gäller det Västra Götaland som redan har infört avgiftsfri tandvård till och med 24 år. Det finns inget som hindrar att man i och med den nationella reformen behåller generösare regler.

Avgiftsfria preventivmedel till ungdomar och unga vuxna upp till och med 20 år från 1 januari 2017

Sverige har fortfarande ett högt antal oönskade graviditeter. Ett sätt att förebygga detta är att subventionera preventivmedel för ungdomar och unga vuxna. Subventionering av preventivmedel är inte bara en fråga om att förebygga oönskade graviditeter. Det handlar också om att kvinnor påtvingas ett större ansvar för preventivmedel jämfört med män. Unga har i allmänhet inte särskilt stora ekonomiska marginaler. Unga kvinnor som tar ansvar för preventivmetoderna tar på sig kostnader som unga män inte har i samma utsträckning. Förslaget gäller preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen. Idag varierar avgifter, åldersgränser och avgränsningar kraftigt när det gäller landstingens och regionernas subventioner. Det finns redan idag landsting och regioner som har avgiftsbefriat preventivmedel och det finns inget som hindrar dem att behålla generösare regler. Förslaget handlar om att höja miniminivån för vad som ska erbjudas.

Gratis medicin för barn från 1 januari 2016

Ingen ska behöva välja mellan att köpa medicin eller att köpa vinteroverall till sitt barn.

Därför är vi glada över att den planerade reformen med gratis medicin för

alla barn kommer att träda i kraft den 1 januari 2016. Reformen gäller alla barn upp till

18 år och omfattar läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna. Reformen är ett resultat av vårens budgetförhandlingar med regeringen.

Glasögonbidrag till alla barn med behov från 1 mars 2016

Alla landsting har ett glasögonbidrag för barn upp till 7 år. Få landsting ger dock bidrag till glasögon för barn och unga mellan 8-19 år om man inte har ett gravt synfel. Vänsterpartiet är överens med regeringen om en satsning som ger alla som behöver glasögon upp till 19 år glasögonbidrag oavsett var i Sverige de bor.

Sommarslovsstöd

Stödet betalas ut till kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Alldeles för många barn får inte den sommar de borde få. De blir kvar hemma medan klasskompisarna försvinner iväg till sommarstugor, semesterresor och läger. Det statliga sommarlovsstödet syftar till att ge barn i åldersgruppen 6-15 år en möjlighet till sommaraktiviteter. Kommunen ska med det statliga stödet erbjuda aktiviteter som ger stimulans och personlig utveckling. Programmen ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika bakgrund. Aktiviteterna ska vara avgiftsfria. Alla barn ska behandlas lika vad gäller tillgång och deltagande. För att möjliggöra möten över sociala gränser ska dock ingen särskild behovsprövning göras för de enskilda barnen.

Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer med barn från 1 januari 2016

Höjningen sker 1 januari 2016. Den beräknas bli ungefär 250 kronor mer per månad för barn i åldern 7 till 20 år och ungefär 100 kronor per månad för mindre barn.

Barn ska inte behöva växa upp i fattigdom. Vi vill därför göra en satsning på de familjer som har det allra tuffast, av vilka många består av ensamstående mammor med barn. Nästan en fjärdedel av alla ensamstående mammor i Sverige är beroende av försörjningsstöd för att klara sig.

Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem

Det här är en viktig satsning på framförallt de mindre barnen. Skolornas utemiljöer har inte riktigt hängt med i den utveckling som skolan har genomgått, särskilt med tanke på att skolorna också fått ansvar för förskoleklasserna och att allt fler går på fritids. Många torftiga, slitna skolgårdar och uteplatser kan nu rustas upp. Barn behöver goda möjligheter till lek, avkoppling och bra aktiviteter på rasterna. Utemiljön ska även vara en tillgång i det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande. Förutom de positiva effekter satsningen skulle medföra för barn och anställda inom skolväsendet, så skulle den också innebära många arbetstillfällen inom bygg- och hantverkssektorn över hela landet.

Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen

Allt fler barn går på fritidshem. Men resurserna har inte ökat i samma takt. Därför är växande barngrupper och sjunkande personaltäthet en verklighet för många barn på fritidshem. Vi är glada över att i budgetförhandlingarna med regeringen fått gehör för vårt krav på mer resurser för att kunna anställa mer personal på fritids. Fritids är en del av skolans pedagogiska uppdrag och ska vara en verksamhet med hög kvalitet. Förutom fler anställda kan pengarna även gå till andra kvalitetsinsatser.

Sänkta avgifter i kulturskolan

Den kommunala musik- och kulturskolan är en av de största kulturverksamheterna för barn och unga. Vi vill att kulturskolan ska bli mer tillgänglig och jämlik. I flera kommuner är avgifterna så höga att många familjer saknar möjlighet att betala dem. Vi gör därför en satsning i syfte att taxorna ska sänkas. Den exakta utformningen av satsningen är dock ännu inte klar.

Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden

Genom att anställa fler socialsekreterare kan man komma åt den höga arbetsbelastning som är en viktig förklaring till flera av de allvarliga brister som idag finns i socialnämndernas handläggning. Vänsterpartiet och regeringen är överens om att satsa på att anställa mer personal i socialtjänsten. 250 mnkr avsätts årligen för att kunna stärka bemanningen, samt till satsningar på kompetens och kvalitet. Fler anställda är också en förutsättning för att andra kvalitetssatsningar ska ge avsedd effekt.

Fler jobb och tryggt arbetsliv

Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen

Föräldrar som studerar eller har låg inkomst och därför har grundnivån i föräldraförsäkringen får den höjd från 225 till 250 kronor om dagen från 1 januari 2016. Nio av tio som berörs av den reformen är kvinnor.

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort från 1 februari 2016

Den s.k. stupstocken i sjukförsäkringen tas bort. Den borgerliga regeringens införande av en tidsgräns, då sjuka människor kastas ur försäkringen, har som väntat inte lett till att folk har återfått sin arbetsförmåga. Rätten till sjukpenning ska finnas så länge arbetsförmåga saknas.

Höjt golv i a-kassan från 7 september 2015

Taket i a-kassan har höjts så att alla som har en månadsinkomst upp till 25 000 kronor får ut 80 procent av sin inkomst under de första 100 ersättningsdagarna. Den högsta dagpenningen uppgår därmed till 910 kronor dag 1-100, varefter det sker en avtrappning till 760 kronor per dag. Den högsta ersättningen för dem som inte har varit med i en a-kassa tillräckligt länge för att få inkomstrelaterad ersättning höjs från 320 till 365 kronor per dag. Detta är en viktig inkomstförändring för grupper som har en tuff ekonomisk situation. Förändringarna trädde i kraft den 7 september 2015.

Satsning på att rusta upp och energieffektivisera framför allt miljonprogrammens bostäder

Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att införa ett upprustningsstöd riktat till boende i flerbostadshus. På 60- och 70-talet byggdes det över en miljon bostäder i Sverige. Renoveringsbehovet bedöms idag vara akut i nästan en halv miljon av dessa bostäder. Samtidigt finns det många exempel på att när renoveringar och ombyggnationer kommit till stånd så har de inneburit så stora hyreshöjningar att många inte haft råd att bo kvar i sina hem. Vi är därför glada över en satsning som gör att miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. För att få ta del av upprustningsstödet krävs att det sker en omfattande renovering, att renoveringen innebär betydande energieffektivisering och att hyreshöjningarna efter renoveringen begränsas. Stödet ska gå till renoveringar som annars inte skulle ha blivit av.

Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

En av de större satsningarna i budgeten är en som Vänsterpartiet länge drivit på för: att införa ett investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror. Stöd gäller nybyggnation som påbörjas från den 25 mars 2015, och är anpassat utifrån kostnadslägen i olika regioner. Stödet kommer att innefatta krav på energieffektivitet, rimliga hyror och att lägenheterna förmedlas på ett öppet sätt.

Satsning på kollektivtrafik i landsbygd

Idag är människor som bor på landsbygden ofta hänvisade till att ta bilen eftersom kollektivtrafiken inte är tillräckligt utbyggd. Det vill vi ändra på. Vi vill förbättra möjligheterna för människor på landsbygden att välja kollektivt resande. Det bidrar till att både stärka landsbygden och minska utsläppen. Eftersom behoven kan se väldigt olika ut i olika delar av Sverige ska Trafikverket samråda med länen om vad som kan uppnås i respektive län och därefter föreslå regeringen hur medlen bäst används. Ett exempel kan vara förbättringar av järnvägar på landsbygden. Det kan även handla om investeringar som ökar bussresandet.

Integration och ett Sverige som håller ihop

Sverige har tagit emot många flyktinginvandrare de senaste åren. Detta ställer krav på bättre och snabbare etablering. Arbete är nyckeln till nyanländas etablering. Vidare måste främlingsfientlighet och hatbrott bekämpas. Nedan listas några av de åtgärder som har eller ska genomföras.

Förstärkt satsning för fler behöriga sfi-lärare
Stärkt validering av utländsk utbildning
Pengar till kompetenskartläggning på asylboende
Språkundervisning på folkhögskolor
Satsning på Kungälvsmodellen i arbete mot högerextremism
Arbete mot hatbrott och områdespoliser ska prioriteras