Sveriges vassaste klimatpolitik


ekoeko_banner

Strax före klimatmötet i Paris presenterar Vänsterpartiet ett förslag till klimatprogram. Ambitionen med programmet är att presentera en ekonomisk politik för Sverige som gör att vi kan bromsa klimatförändringarna och samtidigt skapa ett samhälle som är bättre att leva i. Vänsterpartiet blir därmed först bland partierna med att samla sin ekonomiska och ekologiska politik i ett program.

Jonas Sjöstedt presenterade programmet på ett seminarium på Socialistiskt Forum i Stockholm under lördagen. En bärande tanke i programmet är att den utmaning världen nu står inför är så stor att vi behöver ställa om ekonomin på samhällsnivå. Fokus i programmet är därför på åtgärder på samhällsnivå, inte individnivå.

I programmet föreslås en höjd ambitionsnivå för när Sverige ska ha nollutsläpp av fossila växthusgaser. Istället för det nuvarande svenska målet som är satt till år 2050 föreslås år 2040.

För att nå detta ambitiösa mål föreslår programmet bl.a. en statlig grön investeringsbank, koldioxidinfångning och lagring samt en större andel offentlig konsumtion.

Förslaget till klimatprogram antogs i helgen av Vänsterpartiets partistyrelse. Det slutgiltiga programmet ska antas på Vänsterpartiets kongress i maj 2016. Vilka konkreta åtgärder som ska ingå i programmet kommer att bli den stora debatten inför kongressen.

Vänsterpartiets kongress 2012 beslutade att Vänsterpartiet skulle inleda ett arbete för att ta fram ett ekologiskt-ekonomiskt program som ”visar hur social välfärd och global rättvisa kan uppnås inom ramen för ekologiskt hållbara gränser.” En programgrupp tillsattes där såväl partiets ekonomiska som miljöpolitiska talesperson har varit ledamöter. Programarbetet avslutades sommaren 2015 när gruppens slutrapport lades fram, skickades ut i partiet och lanserades offentligt. Det program som partistyrelsen nu antagit baseras på denna slutrapport.

 

Här hittar du det ekologiskt ekonomiska punktprogrammet.

En kommentar till “Sveriges vassaste klimatpolitik”

  1. Lennart Söderberg

    Synpunkter på Eko-eko punktprogram

    21-26.
    För mig känns det mer naturligt att ändra ordningsföljden, och börja med punkt 23-24 där de övergripande målen finns för att därefter gå ner på detaljerna.

    72.
    En oerhört viktig fråga internationellt är att motverka stora investeringar i fossilsektorn, som i Arktis. Görs det stora investeringar låser vi fast oss i fossilsamhället för flera decennier framåt, fossilbolagen måste få avkastning på sina investeringar. I klimatförhandlingar måste vi både ta upp begränsningar i konsumtion av fossila bränslen, men även av produktionen (åtminstone så länge vi lever en kapitalistisk värld, och det torde vi göra ett bra tag framöver).

    80. Jag tror det fattas ett ”inte” på tredje raden.

    89.
    Jag är tveksam till skattesänkningar på s.k. ”miljöbilar”. Biltrafiken måste minska av många orsaker, även bilar med låga klimatutsläpp (energi är aldrig helt miljövänlig; trängsel; luftföroreningar och buller).

    93.
    Lägre taxor i tågtrafiken kan nås genom att SJ får statligt stöd för att bedriva trafik, i stället för att ge aktieutdelning till staten.
    Däremot tycker jag inte vi ska ha avgiftsfri kollektivtrafik. All energi skapar problem när den produceras. Låga taxor är bra, men det finns annan konsumtion som är mer angelägen att satsa pengar på.

    98.
    Viktigt att förbättra för cykling på landsbygden, vilket kanske ingår i texten men gärna får betonas mer, t ex GC-banor inte bara i utan även mellan tätorter (i första hand på 2+1-vägar).

    99.
    Jag saknar en punkt i jordbruksavsnittet om det svenska jordbrukets roll i globalt perspektiv. Med klimatförändringar kommer förutsättningar för livsmedelsproduktion att försämras i stora delar av världen, på grund av torka (Afrika, södra Europa, Australien, Kalifornien) och smältande glaciärer (floderna från Himalaja till Kina, indiska subkontinenten, Sydostasien liksom från Anderna i stora delar av Sydamerika). Sverige är ett av de länder som tvärtom kan få bättre förutsättningar. Det är då viktigt att vi inte bygger alltför mycket bostäder och motorvägar på bra jordbruksmark, samt att bönderna får ekonomiska förutsättningar att fortsätta bedriva livsmedelsproduktion i stället för att lantbruk läggs ned och att marken växer igen till skog.

    Lennart Söderberg, Uppsala