Striden om tiden – sex timmars arbetsdag


Effektiviseringen av varuproduktionen är snabbare än någonsin. Trots det minskar inte arbetstiden. Vad beror det på? Följ med till Skellefteå sjukhus, LO-borgen och riksdagen.

”Gå upp-gå till jobbet-jobba-jobba-äta lunch
Samma sak händer imorgon
Jobba-åka trick-hem å sätta sig å glo
Det är inget liv”

Så sjunger punkbandet Ebba Grön i sin låt Vad ska du bli?. Och de är inte de första som har ifrågasatt meningen med arbete. Striden om tiden, eller kanske snarare om vinsten, har löpt som en röd tråd genom historien, från arbetarrörelsens tidiga krav på en reglerad arbetstid och rätt till semester, till mer sentida förslag på medborgarlöner, som var så pass kontroversiell att borgerligheten gav sig ut på gatorna för att protestera. Men frågan om arbetstidsförkortning är inte en fråga som ensidigt samlar vänstern. Snarare är både skiljelinjerna och gråzonerna många. Frågar man vissa anförs arbetstidsförkortning som ett universalmedel framtaget för att bota allt från skenande sjukskrivningstal till kapitalismens klimatpåverkan och den tekniska utvecklingen. Andra menar att det inte är realistiskt att försöka få igenom en arbetstidsförkortning, att all kraft i dagsläget går åt till att parera arbetsgivarnas framryckningar.

Får bukt på sjukskrivningar
Nere i kulverten under Skellefteå lasarett är det tomt i skurvagnsförrådet. Klockan är fortfarande tidig förmiddag och de flesta lokalvårdarna är ute på olika platser på sjukhusområdet för att genomföra dagens arbete. Sedan mars 2017 jobbar personalen här sex timmar om dagen. Detta som ett sätt att få bukt med de höga sjukskrivningar enheten haft. Rita Lidström är lokalvårdare i storstädsgruppen och har jobbat på lasarettet i snart 40 år.
– Jag kände bara yes när beskedet om att vi var utvalda kom, säger hon och gör en segergest med handen.

För henne har den största förändringen varit att hon nu orkar mer efter jobbet.
– Jag känner mig inte lika trött och slut nu när jag kommer hem två timmar tidigare. Det är skönt att orka med något hemma och inte vara på dåligt humör varje gång jag kommer hem.
– Om jag har ont i huvudet känner jag nu att jag bara ska vara här i sex timmar så jag orkar och jag kan också lägga på ett smajl mot våra kunder. Hade det varit innan hade jag kanske känt att nä, jag orkar verkligen inte, jag måste sjukanmäla mig.

Hennes chef, Annamaria Hedlund, är glad att just städ blev utvalt för satsningen.
– Vi fick det här projektet eftersom vi har hög sjukfrånvaro. Jag tycker det är en fantastisk möjlighet att få det här och kanske kan vi visa att en heltid inte är 40 timmar för alla människor, att det kanske beror på yrke, hur tungt det är. Jag hoppas att de anställda känner att det är en möjlighet och att de tar de här extra timmarna och ägnar åt sitt eget välmående. Kanske tar en promenad medan solen är uppe.

Rita Lidström fyller i:
– Den årstid vi går mot nu är det i vanliga fall mörkt när man stiger upp och mörkt när man kommer hem. Det är under helgen man har möjlighet att se hemmet i dagsljus. Nu försöker jag komma ut och
träna lite. Det har varit lite si och så, men det finns alltid i bakhuvudet. Där jag bor finns ett litet kvartersgym. Det är mittemot mitt köksfönster, så jag kan inte skylla på dåligt väder heller, säger hon och ler.

Ett helt nytt projekt
Ännu har det inte kommit några faktiska bevis på att sjukfrånvaron gått ned, projektet är fortfarande så pass nytt.
– Jag hoppas att det här projektet faller väl ut, så att det ger något inför framtiden, säger Annamaria Hedlund.

Under vårt samtal har stolarna ute i uppehållsrummet börjat fyllas och i förrådet är det trångt mellan städvagnar och backar med använda trasor och moppar. Dags för lunchrast. Så vi lämnar Skellefteå sjukhus och tar en titt på den arbetsmarknad där många av arbetstidsförkortningarna sker.

Just vård- och omsorgsyrkena är några som brukar lyftas fram i arbetstidsförkortningssammanhang och det är här många av försöken till förkortad arbetstid pågår. Det är ett faktum att arbetslivet på många håll har blivit allt mer pressat. Lika mycket som tidigare ska göras, men på kortare tid. Inte minst är det så inom vård- och omsorg, vilket har fått många att lämna yrket. Men en kortare arbetstid är inte en ensidig lösning, menar Roland Paulsen, lektor i sociologi vid Lunds universitet och en flitig arbetstidsdebattör.
– Arbetstidsförkortning inom vården kan vara något som gör det uthärdligt. Men jag är inte helt förtjust i det som någon slags lösning på vårdsituationen, utan det vi behöver är fler arbetade timmar totalt inom vård och omsorg. Vi har försämrat arbetsvillkoren så radikalt att det nästan är ett under att det fortfarande är människor som jobbar där.

Joa Bergold, som är utredare på LO är inne på samma linje och menar att arbetstidsförkortning endast är en dellösning.
– Jag tror att man verkligen behöver se över hur arbetstidsförhållandena ser ut i olika branscher och i välfärden behöver man göra ett rejält omtag, både när det gäller scheman, bemanning och tid. Man måste verkligen se över hur man ska få folk att vilja jobba, särskilt när det är brist på både sjuksköterskor och undersköterskor.
– Men det är aldrig arbetstiden enbart. Vad vi ägnar oss åt inom arbetstidspolitik är hela tiden en bred arsenal, som är intimt förknippad med hur många som jobbar, arbetstidens längd, men också vilken rätt arbetsgivare ska ha att kalla in dig på snabba och osäkra, oförutsägbara tider. Så därför återkommer vi hela tiden till heltid på trygga villkor.
Men att både öka bemanningen och sänka arbetstiden skulle kosta, menar Joa Bergold.

– Det skulle bli dyrt att införa sex timmars arbetsdag och det skulle kosta pengar länge också, om man inte vill att dessa grupper ska halka efter lönemässigt. Det är det vi återkommer till hela tiden. De projekt som genomförs upplevs som väldigt bra, arbetsplatserna blir mer attraktiva. Men det blir dyrt och då drar man in och avslutar dem. Så det är ju att uppbåda en opinion och låta de här verksamheterna kosta. För vi anser att välfärden ska få kosta.
De som har måste avstå från vinst Och just kostnaderna för en arbetstidsförkortning är omstridda. För precis som anges i början så har teknikframstegen lett till ett produktionsöverskott som inte kommit de anställda till del. Varje år bedömer Medlingsinstitutet årligen utrymmet för löneökningar, där löneutvecklingen ska kopplas till produktionsutvecklingen. Siffror för perioden 1993 till 2011 visar att produktionsökningen varit mycket högre än löneutvecklingen på arbetsmarknaden. Med andra ord: det finns pengar, men de som har dem vill inte avstå vinst.
– Kortar man arbetstiden för alla, vilket vi kommer vilja börja göra under nästa mandatperiod, då hoppas vi att det innebär att vinstandelen minskar. Den har ju ökat under väldigt långt tid, så vi vill ta från företagens vinster och lägga det på en kortare arbetstid. Vi tror att en arbetstidsförkortning kan bidra till att vinstandelen minskar, säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt när vi träffar honom på hans tjänsterum i riksdagen.

Det var under sitt första maj-tal på Gustav Adolfs torg i Göteborg i år som Jonas Sjöstedt lanserade ett stort arbetstidsförkortningspaket med fokus på välfärden. Nu laddar partiet för att ta det hela ett steg längre i valrörelsen.
– Vi har ett folkligt stöd för kortare arbetsdag och lokalt får vi ofta med oss åtminstone socialdemokrater
och miljöpartister för att korta arbetstiden. Vi ska se det som ett långsiktigt arbete.
– Det har på ett sätt redan börjat. Argumenten är starkare än förut. Inte bara är vi rikare och att produktiviteten ökar, utan vi ser i sjukskrivningstalen och i den ojämlika arbetsmarknaden mellan män och kvinnor att det behövs. Och vi har en otroligt snabb automatisering och digitalisering som ger utrymme att sänka arbetstiden för alla. Alternativet är annars att några jobbar för mycket och andra jobbar för lite när vissa jobb försvinner. Det är ett sämre samhälle.

Precis som Roland Paulsen och Joa Bergold säger pågår det för tillfället en huggsexa om till exempel sjuksköterskor och socionomer. Men det är inte enbart därför Vänsterpartiet vill satsa på kortare arbetstid i välfärden.
– Välfärden är det område vi har direkt inflytande´över genom SKL (arbetsgivarorganisationen för Sveriges kommuner och landsting, där politikerna styr, red. anm.) och där vi kan göra skillnad. Vi kan också se hur ohälsan och sjuktalen är stora inom äldreomsorgen och delar av vården och hur många inte orkar arbeta heltid. Då finns det ju ett särskilt behov att sänka arbetstiden.

Få driver frågan aktivt
Men även om det råder brist på personal inom vissa yrken idag och även om undersökningar visar att människor föredrar kortare arbetstid jämfört med ökad köpkraft, är det få som aktivt driver frågan. Är det arbetslinjen som hjärntvättat oss? Roland Paulsen, som nära nog fått stjärnstatus i arbetskritiska sammanhang, menar att arbetstidsförkortning skulle kunna genomföras redan idag, men att vi istället uppfinner jobb.
– Jag siar väldigt sällan om framtiden. Jag ser ingen riktig poäng med det. Vi har redan haft en stor produktivitetsökning. Vi lever redan i någon mening i en science fiction-värld och skulle kunna reducera arbetet till en bråkdel av hur mycket vi arbetar idag. Den tekniska potentialen finns, men det formuleras ofta som att det är ett stort problem. Hur ska vi rädda jobben i och med teknikutvecklingen?
– Jag är inte någon teknikdeterminist i den meningen att jag ser det som att tekniken tvingar oss att reducera arbetet. Vi kan fortsätta uppfinna nya jobb i all oändlighet, men frågan är om vi vill det.

Några som i olika sammanhang brukar ställas mot Roland Paulsens ganska krassa syn på arbetstidsförkortning är fackförbunden. De ses som tröga och ovilliga att prata kortare arbetstid. Joa Bergold menar att det inte beror på att facken är anti arbetstidsförkortning, utan att de är pressade.
– Det är många som tycker att det är bra nu att facken strejkar, att det tyder på kampvilja. Men det betyder också att det inte finns en förhandlingsvilja. För oss handlar det om att parera arbetsgivarnas framryckningar och försvara arbetsvillkoren. Det handlar om att först lyfta heltid som norm och att arbeta mot alla de här deltiderna kopplat till korta anställningar kopplat till arbetsgivarens starka rätt att förlägga arbetstiden. Detta är något vi ser och som skapar både stress och ekonomisk ovisshet. Sen är det verkligen inte skrivet i sten hur många timmar en heltid ska vara.

Joa Bergold på LO menar också att det historiskt inte är parterna som gått i bräschen för arbetstidsförkortning, utan lagstiftningen.
– Vi måste hela tiden fundera över hur vi får ett arbetsliv där folk orkar och vill arbeta? Ser vi historiskt, så är det lagstiftningsvägen som har gått före och om man nu tänker sig en generell arbetstidsförkortning, så är det den vägen man måste gå.

En tanke i djupvila
Men vad för underlag finns det då för en lagstiftning om sex timmars arbetsdag? Inom borgerligheten är frågan stendöd (å andra sidan har högern aldrig någonsin stått på barrikaden för att införa kortare arbetsvecka). Men även inom socialdemokratin ligger tanken om en kortare arbetstid i djupvila. Det var liksom inte frågan om arbetstidsförkortning, utan Sveriges ungdomar, Stefan Löfven ville väcka med den väckarklockeapp som lanserades inför valet 2014. Med hurtiga utrop som ”Sverige byggs inte av snoozare” deklarerade han att alla unga ska ha ett jobb att gå till. Mindre om under vilka villkor och hur långa veckor.

Roland Paulsen menar att det politiska landskapet gör att det parti som pratar om kortare arbetstid riskerar att ses som en flummig hippie.
– Jag tror att det finns en rädsla att bli betraktad som oseriös. Det behöver inte vara en fråga om feghet. Det kan vara en fråga om strategiska val, vilket jag nog uppfattat det som i Vänsterpartiets fall. Man tänker att vinster i välfärden är en fråga där vi verkligen har med oss majoriteten och strategiskt har jag lätt att förstå det. Men även vad det gäller arbetstidsfrågan så har man majoriteten med sig. Det krävs bara att den opinionen uppmärksammas.
– Dessutom; för första gången i historien förlänger vi faktiskt arbetstiden. Det har vi inte ens en
debatt om därför att i riksdagen finns den så kallade pensionsgruppen, där alliansen och regeringen ingår och de kan genomföra dessa beslut trots att det inte finns någon allmän opinion för att vi ska arbeta längre.

Symtomatiskt nog: Just när denna text är klar kommer en flash från Dagens Nyheter i mobilen. Där står det att den socialdemokratiska socialförsäkringsministern Annika Strandhäll kan komma med ett förslag på höjd pensionsålder innan valet. Striden om tiden lär fortsätta.

Text: Maria Carlsson
Foto: Agnes Stuber