Stopp för fri etableringsrätt gav bättre norsk skola


Lisbet Rugtvedt från Socialistisk Venstreparti i Norge var Vänsterpartiets gäst i Almedalen. Hon var statssekretare med ansvar för skolfrågor under åren 2005-2011 och kunde berätta om hur den nya rödgröna regeringen satte stopp för den fria etableringsrätt som införts i Sverige. Resultatet är en norsk skola där kurvan pekar uppåt.

– De borgerliga hade öppnat upp för kommersiella skolor precis innan valet 2005 och några få som exempelvis de svenska John Bauerskolorna hann startas, berättar hon. Efter valet satte vi stopp för experimentet genom en lag. Vi tog tillbaka styrningen av den offentliga skolan.

En viktig skillnad gentemot Sverige är att det aldrig varit tillåtet att ta ut vinst i privata skolor i Norge. Och inte ens de borgerliga partierna vill ha det så. Idag är det bara Framskrittspartiet som öppet är för möjligheten att ta ut vinst från skolor.

– Av den anledningen sysslade John Bauerskolan mycket med att försöka kringgå regelverket, med kreativ bokföring och annat. Och nu har de gått i konkurs. Så vi har väldigt få skolor av den typen kvar, säger Lisbet Rugtvedt.

–  Men flesta vill ha ett mindre inslag av privata skolor. Och en orsak är att det står i de mänskliga rättigheterna att föräldrar ska kunna välja utbildning för sina barn.

I Norge finns alltså ett mindre andel privata skolor som exempelvis har en speciell pedagogik, är grundade på en speciell livssyn, som satsar på elitidrott eller är anpassade för funktionshindrade elever. Men de får inte ta ut någon vinst.

– Det vi inte har, säger Rugtvedt, är skolor som bara drivs av kommersiella intressen. Sådana skolor blir inte godkända idag. Det räcker alltså inte med att man vill starta en skola eller vill tjäna pengar på skolverksamhet.

Om det fria skolvalet i Sverige säger Lisbet Rugtvedt att hon inte känner till det i detalj, men att hon sett resultan. Hon visar upp ett A4, där en svensk kurva pekar dystert nedåt.

Här är de svenska resultaten mellan 200-2009 enligt PISA*, säger hon.

–  Jan Björklund sa igår att kurvan antagligen kommer att fortsätta ännu längre ned. Jag tror att i Norge hade han fått avgå omedelbart efter ett sånt uttalande, säger hon med ett skratt.

Hon berättar att både OECD och skolforskare anser att en ökande segregation kan vara förklaringen till den nedåt­gående trenden för den svenska skolan.

–  Men jag hörde inte statsminister Reinfeldt nämna det alls i sitt tal här i Almedalen. Han talade om nya betyg och sådana saker, men inget om segregationen som är så avgörande.

–  Och det är rimligt att tänka sig att segregation är ett resultat av det fria skolvalet. Föräldrar med hög utbildning och bra ekonomi väljer bort de offentliga skolorna, det blir det en utsortering av eleverna istället för en bra mix. Och det vet vi är inte bra för elevernas inlärning. OECD som står bakom PISA, säger att de skolsystem som lyckats är de som satsat på likvärdighet och kvalitet.

– Jag vill inte skryta om de norska resultaten, men vi har i alla fall lyckats vända kurvan, säger hon.

Hon pekar på en något gladare kurva som vänt uppåt.

–  Det handlar om att vi satsat på kvalitet och den offentliga skolan. I Norge är det den offentliga skolan som är nummer ett, även för de borgerliga partierna. Jag tror på en nära­liggande skola med hög kvalitet och där elever från olika miljöer möts, en skola som är så bra att de allra flesta väljer den.

–  Det fria skolvalet kan låta bra, men i verkligheten kan det leda till något helt annat, avslutar Lisbet Rugtvedt.

Text: LOSITA GARCIA
Foto: JÖRAN FAGERLUND 

*PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden.