Sänkta ”trösklar” drabbar alla


Lars Lindgren

Arbetsgivarna och de borgerliga partierna pratar gärna om ”sänkta trösklar”. Bara trösklarna sänks ska unga och folk med liten erfarenhet kunna få jobb.
Ja, med lägre dito ska till och med jobben bli fler.

”Trösklarna” har också dykt upp i den överenskommelse angående flyktingmottagandet som regeringen och de borgerliga partierna kommit överens om. Också där nämns ”sänkta trösklar” som ett sätt för att få in nyanlända på arbetsmarknaden. Uttrycket har alltså blivit ett begrepp.

 

RÖTT har sökt upp några förbundsordföranden samt ett antal fackligt aktiva vänsterpartister i olika fackförbund för att få veta den exakta höjden på dessa ”trösklar”. Och frågat vad som händer om lönerna sänks. Eller vad som händer om de sänks enbart för vissa arbetstagare, exempelvis nyanlända flyktingar.

 

Jenny Bengtsson

 

Först ut är Jenny Bengtsson, ordförande i Hotel & Restaurangfacket Stockholm-Gotland. Fackföreningen är ett typiskt låglöneförbund, med många unga medlemmar och låg organisationsgrad. Kanske just därför är också personalomsättningen hög.

Vad skulle då de sänkta trösklarna innebära för arbetare inom Hotel&Restaurang?

Jenny Bengtsson berättar att redan idag ligger ungdomslönerna mellan 13 227 till 16754 kronor per månad. En vuxen arbetare utan utbildning får enligt avtalet knappt 20 000 kronor per månad och 21  604 kr efter sex år i yrket. Hon tror inte att ännu lägre löner skulle skapa fler jobb.

– Nej. Tveklöst nej. Vår bransch har alltid sysselsatt en stor del av dem som ”trösklarna” påstås hindra. Att vi skulle ha för höga ingångslöner är bara trams.

– Det finns heller ingenting som faktiskt tyder på att försämrade löner och villkor skulle ”skapa fler jobb”. Jag kan däremot garantera att det skapar en sak: rikare arbetsgivare, säger hon.
När det gäller att sänka lönerna bara för en del, menar Jenny att det skulle leda till splittring av arbetskraften.
– Det betyder att arbetsgivarna kan tvinga arbetstagarna att bjuda under varandra, vilket är just precis vad vi lovat varandra att inte göra, säger hon.

Det hon syftar på är det fackliga löftet som LO formulerat. Löftet sammanfattar egentligen själva idén bakom alla fackföreningar. Man sluter en kartell som gemensamt säljer sin arbetskraft till ett visst pris. För att detta ska lyckas krävs en sak: sammanhållning. Om någon säljer sin arbetskraft billigare än andra, bryts kartellen.

 

Det fackliga löftet
”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin, under några omständigheter, arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.”

 

jessicaWEBB

Också vänsterpartisten Jessica Moya, lagerarbetare och klubbordförande på DHL i Jordbro, hänvisar till det fackliga löftet. Att skapa olika lönemarknader är ingen bra idé, anser hon:

– Vi arbetare splittras då i A och B-lag. Arbetsköparnas stora önskan är att vi konkurrerar med varandra och är så billiga som möjligt. Vi arbetare måste stå eniga bakom det fackliga löftet.

Jessica Moya deltog i den kända Lagenastrejken för några år sedan, där man stred för fasta jobb och mot bemanningsföretag. Osäkra och tillfälliga jobb samt deltider är vanliga anställningsformer inom Handels som Jessica Moya tillhör. Liksom låga löner. Lägstalönen enligt avtal är lite drygt 19 000 kronor i månaden.

 

 

Lars Lindgrenwebb   Foto: Paul Marshall

 

Fullständig katastrof
Transportarbetareförbundet organiserar exempelvis taxichaufförer. De har en garantilön på 18  032 kr/mån. Om de har kollektivavtal…

Lars Lindgren, förbundsordförande säger att det inte finns någon som helst forskning som tyder på att lägre löner leder till fler jobb. Däremot skulle lägre löner innebära att man i framtiden behöver minst två låglönejobb för att kunna försörja sig.

Därför är det bra att man nu har höjt taket i a-kassan, vilket bidrar till att motverka låga löner, menar Lars Lindgren.

På frågan vad det betyder för sammanhållningen om nyanlända görs billigare än annan arbetskraft svarar han: ”fullständig katastrof.”

–  Solidariteten sträcker sig till den egna plånboken. Man ska ha lika lön för lika arbete. Kollektivavtalet är garanten för ett rättvist samhälle genom löftet att inte arbeta för en lägre lön än sin kollega. Om staten eller annan part bryter detta löfte gynnas i slutändan de som har mest i samhället, samt de som vill splittra det.
– När en grupp blir utnyttjad så leder det till ökad social oro och risk för mindre sammanhållning.

 

Ulrika Williamsson

Ulrika Williamsson är klubbordförande på en grafisk arbetsplats i Malmö. Hon är också styrelseledamot i GS-facket avd 1, Västra Skåne. Ingångslönen för en outbildad är 16 883 kr per månad enligt GS avtal.
Ulrika är också aktiv i Vänsterpartiet Malmö.

Inte heller Ulrika Williamsson tror att en arbetsgivare skulle anställa fler om lönerna var lägre. En arbetsgivare anställer bara så mycket personal som hen behöver, säger hon. En sänkning av ingångslönerna skulle troligen också leda till en generell sänkning av alla löner.

– Vad som krävs är istället att de arbetssökande har den kompetens som efterfrågas.

– Därför är den absolut viktigaste åtgärden för att få fler i arbete, att vi satsar på utbildning.
När högern talar om “sänkta trösklar”, menar dom sänkta löner och sämre anställningsskydd, säger hon.

–  Om det införs kommer det att skapa mer oro och rädsla. Rädsla för att säga ifrån och stämplas som obekväm, rädsla för att engagera sig fackligt och för att någon annan kan ta ens jobb för en billigare peng.
Också Ulrika Williamsson betonar vikten av det fackliga löftet.
– Det är ett av de viktigaste avtalen mellan oss arbetare. Det ger vi aldrig upp.

 

Johan_Lindholm_WEBB

Johan Lindholm är förbundsordförande i Byggnadsarbetareförbundet. Byggnads har lite olika lön beroende på vilken region det handlar om. Men en lärling utan yrkesskola tjänar cirka 13 000–15 100 kr. En vuxen lärling har en ingångslön på 15  438. Det kanske är det närmaste man kan komma en ingångslön för en outbildad byggnadsarbetare. Grundlönen efter tre års genomförd utbildning är enligt avtal 22  815 kr.
När det gäller om sänkta löner skulle ge fler jobb inom byggindustrin svarar Johan Lindholm nej.

–  Det finns inga erfarenheter eller forskning som visar att sänkta lägstalöner ger fler jobb. Istället riskerar vi genom lägre löner att få en arbetsmarknad med en nedåtgående spiral där grupper ställs mot varandra.
Sänkta löner för vissa grupper menar han vore för-ödande för sammanhållningen.

– Redan idag har vi ett samhälle med rädsla, oro och rasism. Detta skulle öka än mer om vi ställer grupper mot varandra.

–  De lärlingsanställningar som finns enligt vårt avtal gör inte skillnad på folk och folk. Det gör inte vi på Byggnads heller. Vi välkomnar alla med öppna armar och lovar att hjälpa till allt vad vi kan för att nya byggnadsarbetare ska trivas och bli rättvist behandlade i branschen, säger Johan Lindholm.

 

Magnus WEBB

Magnus Pettersson, förbundsordförande för Fastighetsanställdas förbund, anser inte att lägre löner skulle ge fler jobb för Fastighets medlemmar. När det gäller om lönerna kan sänkas enbart för vissa svarar han:
– Det beror på hur man gör. Man ska inte kunna erbjuda sämre villkor än i avtalen. Vi vill att alla ska kunna leva på sin lön.
I Fastighets är den avtalade lönen 21 110 kronor per månad när man fyllt 20 år. Yngre får mindre enligt en uppgjord lönetrappa.

 

Ann-Charlotte Svenander är ordförande, i Kommunalarbetareförbundets sektion Norrtelje. Hon är också medlem i Vänsterpartiet.
Hon berättar att kollektivavtalet reglerar lägsta lön idag till 18  080 kr.
– Utan avtal har vi sett riktiga avarter, säger hon.

Bra villkor = bättre vård
Inte heller Ann-Charlotte Svenander tror att försämrade löner eller sämre anställningstrygghet leder till fler arbeten.
Istället vill hon trycka på hur viktigt det är att ha en bra och trygg arbetsplats med skälig lön just inom vården.

– Där kan man se att en bra arbetsmiljö och skälig lön också leder till säkrare vård för patienten. Bra arbetsmiljö betyder ett säkert utfört arbete, säger hon.
Inget tyder heller på att sänkta löner skulle skapa fler arbeten. I vården saknas redan nu arbetskraft och efterfrågan kommer också att öka, säger Ann-Charlotte Svenander.

Att ha lägre lön för vissa betyder katastrof, säger hon.
–  Kollektivavtal och en lön som går att leva på, garanterar ett viktigt kugghjul i vårt samhälle. Risk för lönedumpning gagnar ingen.

 

Agneta Berge: Det kommer att betyda snabb lönedumpning

– Tanken med en lägsta lön är att det ska finnas ett lönegolv, och under det ska ingen anställas, säger Agneta Berge, nationalekonom, och tidigare utredare på LO, till RÖTT.

– Min bild är att i vissa branscher är det väldigt många som tjänar precis eller i närheten av de lägsta lönerna. Det är också branscher som karaktäriseras av osäkra kontrakt och där det är stor personalomsättning.

– Där kommer sänkta ingångslöner ganska snabbt innebära en lönedumpning, då nyanställda får lägre lön än tidigare.

– Man ska också komma ihåg att i de här branscherna är det många som jobbar deltid. Det är heltidslönen som ligger på 19–20 000 kronor…

 

Text: Losita Garcia

2 kommentarer till “Sänkta ”trösklar” drabbar alla”

  1. Jan-Ove Björkman

    Redan 1960 ville näringsliv låsa låga löner för kvinnor med motivering annars blir det svårt att mer kvinnor kommer i arbete!

  2. Kurt Nyström

    Det är viktigt att ha en bra och trygg arbetsplats med bra lön för att klara boende mm. Glöm heller inte skatteintäkterna till kommunen