Rossana Dinamarca: Jag vill fortsätta vara med och kämpa för ett rättvist samhälle


Beskedet att Rossana Dinamarca lämnar politiken har väckt uppståndelse både i och utanför Vänsterpartiet, och många beklagar djupt att vi mister en engagerad och kaxig företrädare.
–  
Jag älskar politiken, så det här har varit ett väldigt svårt beslut. Jag är stolt över det jag har åstadkommit i Vänsterpartiet och att ha fått känna förtroende från många människor men jag kan lova er att jag vill fortsätta vara med och kämpa för ett rättvist och jämlikt samhälle för alla oavsett var jag befinner mig, säger Rossana Dinamarca.

 Rossana Dinamarca blev aktiv i politiken redan som 9-åring, eller egentligen ännu tidigare.
–  Jag är flyktingbarn och de upplevelserna har ju präglat hela min familj och skapade en tidig medvetenhet hos mig om hur orättvisa villkoren är både i världen och i Sverige. Vi hade Ny Dag hemma och där var det en annons för ett sommarläger för barn om Nicaragua och det blev bestämt att jag skulle få åka.

 Är den sommaren och lägret en av de nyckelhändelser som format dig?
– Jag absolut. Så är det. Framförallt det här barnperspektivet som fanns där; möten med barn från Nicaragua som varit barnsoldater i gerillan, som inte fått gå i skolan, som varit med i krig, som inte haft tillräckligt att äta. Det var därför jag gick in i politiken. Så är det än idag att jag kan tänka på den sommaren och påminna mig om varför jag arbetar politiskt.
– Jag gick ju inte in i politiken för att bli riksdagsledamot.

 Hur har reaktionerna varit efter att du meddelade att du slutar i politiken?
– Jag har fått så många fina stöttande sms att jag blir alldeles varm, men jag märker också att några, främst journalister, som frågar mig nu varför jag inte vill bli omvald har svårt att acceptera det. De letar efter bakomliggande förklaringar och egoistiska motiv, men jag har vänt och vridit på detta och jag har inga andra motiv än att jag vill göra något annat med mitt liv nu.

Du har ju en ganska tuff stil, kan det misstolkas?
– Ja, jag tror det ibland. Jag är ju känd som hårdför och rak, både i partiet och utanför. Jan Björklund är tex en politiker som jag har haft många hårda duster med. Jag kan gilla honom, men när det är debatt då åker silkesvantarna av. Jag gillar att vara tuff, att pressa hårt för att få fram de bästa argumenten. Jag är även sån i mina privata relationer.
– Men efteråt är det ändå puss och kram till slut.

 Gäller det även Vänsterpartiet?
-Självklart! Jag älskar Vänsterpartiet, det är ju inte av en slump jag har varit verksam här så länge och jag lär aldrig befinna mig särskilt långt bort.

 Kan du avfärda alla spekulationer om att du nu skulle gå med i Feministiskt Initiativ?
– Ja, det kommer inte att hända. Jag är ju socialist!

 Du framförde kritik mot Vänsterpartiet i en intervju med SvD, för att mångfalds-och det feministiska perspektivet inte är tillräckligt framlyft. Vill du kommentera det?
– Det jag har sagt är att vi måste lyfta de här frågorna ännu mer om vi verkligen vill vara ett parti för alla dem vi säger oss företräda.
– Jag vet ju att det finns bra personer i partiet som borde lyftas mer, och jag tycker att det här är ett sätt att visa omsorg om partiet; att inte hymla utan framföra kritik rent ut.

 För många kom ditt besked om att du slutar efter valet ändå som en överraskning?
– Ingen annan än min mamma och mina systrar har känt till det, men i och med att det är kongress i helgen kände jag att jag var tvungen att säga det före den. Det vore inte rätt av mig att ta mig an uppdrag och sedan hoppa av. Jag ville ge valberedningen möjlighet att se över listorna och finna andra kandidater.

 Du är ju kvar ända fram till valet och vi har en valrörelse att se fram emot. Hur vill du driva de feministiska frågorna i valrörelsen?
– Vi har ett momentum nu efter Metoo. Och där är det bara Vänsterpartiet som har en politik som på sikt kan fälla patriarkatet under vår livstid. Ingen annan har politik som riktar in sig på den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män och det är den vi måste komma åt för att verkligen kunna förändra.
– Det är inget fel att prata om sexualbrotten och visst tycker även jag att det är fruktansvärt att polisen inte har resurser nog, utan lägger våldtäktsanmälningar på hög. Men i grunden handlar feminism också om ekonomisk rättvisa.

 Vilka är de viktiga feministiska frågorna som du vill lyfta?
– Nu handlar det om att få bort allmän visstid, att få rätt till heltid, delad föräldraförsäkring och drägliga pensioner för kvinnor så att de inte blir beroende av en man.
– Det är bara Vänsterpartiet som har politik som kan ändra på detta!