Vänsterpartiet 
På onsdagsförmiddagen var det partiledardebatt i Riksdagen. I sitt huvudanförande talade Jonas Sjöstedt om situationen på den svenska arbetsmarknaden just nu. Den varselvåg som sveper över Sverige är djupt oroväckande. Samtidigt är arbetslösheten mycket hög och det går åtta arbetslösa på varje ledigt jobb. I en tid där regeringen väljer att satsa på att sänka bolagsskatten vill Vänsterpartiet i stället se satsningar och investeringar som skapar utbildningar och jobb.
Ett stort problem i Sverige idag är de barn och ungdomar som inte klarar skolan. Den springande punkten är bristen på likvärdighet. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor – utbildningen ska vara god överallt. Vänsterpartiet föreslår en satsning som skulle leda till 2000 fler lärare runt om i landet redan nästa år. Vi föreslår också att de skolor som är särskilt utsatta tilldelas ytterligare resurser för att klara av sitt uppdrag. Ansvaret för skolan bör gå över från kommunen till staten, för att på så sätt göra utbildningen likvärdig i hela landet. Målet är att alla skolor ska vara bra och att man ska kunna gå i den närmaste skolan.
Det privata vinstintresset i välfärden debatterades också flitigt under förmiddagen. Vänsterpartiet menar att skattepengarna ska gå dit de var avsedda, inte till riskkapitalbolag i skatteparadis. Vinstintresset gör att resurserna i samhället fördelas fel, eftersom det inte längre är behoven hos medborgarna som styr.
Se hela debatten här.
Det finns ingen som helst anledning att släppa igenom vargen i fårakläder. Socialdemokratin har tappat sin inre kompass och förstår inte att vinstmotivet INTE uppfinner glödlampan, att vinstmotivet KAN VARA en motor för att utveckla permobilen, att vinst i välfärden UTESLUTANDE är en kostnad som tar resurser från välfärden utan att tillföra någonting överhuvudtaget, Där vinsten genererar försämringar för all utom företagen och cheferna i incitamentsprogrammen.
____
Det är helt rätt att markera mot de högersossar som tagit det socialdemokratiska varumärket i besittning och det är helt ointressant om det står (m) eller (s) om politiken är densamma.
____
Ett utmärkt beslut att lägga all kraft på att tydliggöra var (v) står och jag är övertygad om att Dambergs recenserande retorik inte på något sätt landar mjukt i dom svenska köken.
Svart, vitt eller grått?
Eftersom jag själv arbetar inom ett skolföretag (Aktiebolag) , men där huvudägaren är en ickevinstdrivande ideell förening, dvs aktieägarna har inte tagit ut någon vinst under företaget existerat, sedan 2006, utan låtet vinsten/överskottet stannat kvar,
Följande: efter två startår med negativt resultat, dvs aktieägarna har fått skjuta till kapital, så har överskottet varit bra, mer än 15%. avkastning.. (Nu är kapitalet som ägarna satsat relativt litet mot omsättningen idag)
———————
Hur har vi lyckas med det?
Lägre lärartäthet än kommunala motsvarande skolor,= svar nej.
———————————-
Hur lyckas vi då med överskott/vinst?
Idag står lärarlönerna för ca 53% (8,5 lär/100elev, kommunen 8,4 snitt),,resterande 45% skall täcka rektor, admin, skolhälsovård, inköp.mat
Svart, vitt eller grått?
Eftersom jag själv arbetat inom ett skolföretag (Aktiebolag) som har tre gy-skolor med 170-200 elever/skola och där tre av fyra ägare arbetar inom företaget så vill jag komma med ett inlägg angående risker, riskkapital och vinster. Nu koncentrerar jag mig på skolan eftersom det är det jag kan.
Följande: efter två startår med i verkligheten negativt resultat, detta löstes genom att ägarna som arbetar inom skolan tog ut en väldigt låg lön, så har överskottet varit bra, mer än 15%. avkastning.. (Nu är kapitalet som ägarna satsat förhållande litet mot omsättningen idag, då blir avkastningen bra).
———————
Hur har vi lyckas med det?
Lägre lärartäthet o löner än kommunala motsvarande skolor,= svar nej.
———————————-
Hur lyckas vi då med överskott/vinst?
Idag står lärarlönerna för ca 53% (8,5 lär/100elev), kommunerna 8,3-8,6 snitt) + Rektor, kurator och skolsköterska ca 7% av omsättningen, dvs ca 40% finns kvar för lokal (näststörsta kostnaden efter personal), mat, inköp material och administration.
-Målsättningen var att pressa kostnaderna med på dessa 40%, dvs pressa priserna på inköp och förhandla fram bra hyresavtal med fastighetsvärden = Istället för att vinsten skulle hamna hos fastighetsägaren, företaget som säljer skolmaterial,kost/mat etc, så skulle dessa pengar vara kvar inom företaget/ägarna. Samtidigt skulle administrationen vara effektivare än den kommunala.
- Löner: aktieägarna tar inte ut marknadsmässig lön, utan tar ut en del av lönen i aktieutdelning
Över 34.000kr/månad så är skatten inkl arbetsgivaravgifter ca 65% , medan med 3:12 regeln ca 43%
Så på pappret ser ju vinsten bättre ut, men beror ju på lägre lönekostnad för ägarna.
Sammantaget så gjorde företaget 4-5% bruttovinst på omsättningen/år, omsätter man då ca 50miljoner så blir det en skaplig vinst. Men de närmsta 4-5åren pga minskade elevkullar så kommer de att göra plus-minus noll alt gå back något, men eftersom de inte tagit ut en stor aktieutdelning så har de pengar kvar för att även klara av ett negativt resultat dessa år.
———————————————
Nu är aktieägarna inga idealister utan vill naturligtvis tjäna pengar på skolan, samtidigt som kvalitén på undervisningen skall vara bättre än kommunala skolor och att framförallt att personalen skall trivas och ha kul på arbetet.
Nu vet jag med detta inlägg att inte kommer övertyga någon vänsterpartist eftersom ni är emot privat ägande o vinst i allmänhet, men likställ inte alla välfärdsföretag som riskkapitalister som vill bara tjäna pengar. Allt är inte svart eller vitt.
Vid ett vinstförbud, så kommer ju ingen att satsa pengar på att starta en skola, om man nu bara skulle få en avkastning motsvarande bankränta på insats kapital, går skolan bra så är det ju ingen fara med egeninsatsen, men däremot så skulle man gå o konkurs så förlorar man hela kapitalet.
Vem vill satsa eget kapital på detta, när risken är högre än att ha pengarna på banken?
Lösningen är ju att ställa mycket högre krav än idag på välfärdsföretag , dvs uppfyller de inte kraven så förlorar de tillståndet alt får inte dela ut någon vinst. Gör man det så kommer inte man ha 15% avkastningen på kapitalet. Vilket leder till att oseriösa riskkapitalbolag inte kommer vara lika intresserade av verka inom denna sektor, men man förlorar inte de mindre företagens drivkraft och engagemang.
Sedan köper stat, landsting och kommuner in varor o tjänster från privata företag för 400 miljarder kronor varje år (största enskilda aktören på svenska marknaden). Många av dessa företag har enbart eller stor del av sin verksamhet baserad på att sälja varor och tjänster till den offentliga sektorn. Skulle man ställa samma krav på dem att om ni skall sälja till den offentliga sektorn så får ni inte göra någon vinst?
Samtidigt med bättre inköp och krav på dessa 400 miljarder så skulle man frigöra ett antal miljarder
som skulle kunna gå till vård o omsorg.
Ja, det låter ju bra i teorin, men verkligheten visar att det inte räcker med kontroll, som dessutom är dyrt. Det finns många kontroller av verksamheter som skall göras i dag redan och vad hjälper det, man blir nästan avtrubbad av att höra om alla missförhållanden. Men framför allt är det dyrt att upprätthålla en f u n g e r a n d e kontroll, tveksamt om det ens går, och effeiktivare är att använda pengarna direkt i verksamheten iställlet och undanröja riskerna för missförhållandena, t ex kan man satsa mer pengar på att underlätta för lärare och rektor m fl höja deras status och löner i det offentliga.
Inga vinster i välfärd, skola, allmänna kommunikationer och infrastruktur är viktigt för mig eftersom drivkraften inte bör vara vinstmaximering. Driftsäkerhet är också viktigt d v s att verksamheten inte går i konkurs och barn, åldringar, resenärer etc plötsligt står utan hjälp. Privatisering innebär att allmän egendom säljs ut till vrakpris för att sedan understödjas med skattemedel, dessutom slipper man ta hänsyn till lagen om offentlig upphandling i det privata. Konkurrens på lika villkor mellan kommuner stat och privat- nej knappast – här har man ställt mycket hårdare krav på offentlig verksamhet.