”Jag föddes inte till socialist utan det var något jag blev.”


Arijan klar

Jag träffar Arijan Kan för en fika en solig aprildag i Umeå. Arijan är bara 22 år, men har redan kommunala uppdrag både i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen för V. Nu har han dessutom blivit vald till ordförande i sin fackklubb.

Arijans Kans pappa är kurd och familjen måste fly från Turkiet till Bulgarien då pappan var engagerad i rörelsen för kurdernas rättigheter. Men när muren föll blev föräldrarna tvungna att söka skydd i ett annat land och hamnade då i Sverige. I Sverige föddes Arijan, i Östersund och hans uppväxt är präglad av hur tufft det var att leva i en familj med invandrade föräldrar och under enkla förhållanden.

– Mina föräldrar har gått igenom så mycket som invandrare till det här landet, det respekterar jag dem så otroligt mycket för. Jag var en av de där hyresrättsungarna och mina föräldrar har alltid jobbat hårt för att livet skulle gå ihop, utan att klaga.

När Arijan gick på högstadiet började ett intresse för samhället och samhällsutvecklingen att gro. Frågor som varför samhället såg ut som det gjorde började komma allt mer. Han såg hur hans föräldrar och andra i närheten kämpade och slet med sina arbeten utan att få tillbaks det fulla värdet av vad de gav.

– Jag föddes inte till socialist utan det var något jag blev. Jag har heller inget speciellt minne av varför jag gick med i Ung Vänster. Det kändes bara rätt.

 

Vi ska inte behöva söka om våra egna jobb
Så småningom blev Arijan ordförande för Ung Vänster Västerbotten där han framgångsrikt styrde upp organisationen och var med att starta upp ett par nya klubbar ute i distriktet.

Nu har Arijan blivit ordförande för den fackklubb han är med i genom sitt arbete som tågvärd, SEKO Botniatåg Umeå. Det är arbetsrättsfrågor och förhållandet som anställd som är hans största intresse i den politiska och fackliga kampen.

– Vi som arbetar på järnvägen ska inte behöva söka om våra jobb varje gång stat eller landsting upphandlar trafikoperatör.

Arijan berättar att han tycker att den viktigaste frågan för dem som arbetar på järnvägen är trygga anställningar. När det är upphandling av trafik så ska anställda automatiskt vara en del i övergången då det byts trafikoperatör. Det finns alldeles för dåligt skydd för arbetarna och många utnyttjas med korta deltidsanställningar.

Arbetsmiljön ombord på tågen verkar se likadan ut överallt i landet oavsett trafikoperatör. Arijan menar att arbetstempot konstant ligger på en hög stressnivå och att det är en medveten underbemanning av personal som gör att trafikoperatörer vinner anbud av trafik.

– Att tvinga arbetsgivaren bort från den här dåliga vägen skulle förbättra livet för många järnvägsarbetare!

 

Betalt en kvart varje timme

En annan fråga som Arijan vill driva hårdare inom SEKO är den så kallade ”kvartstiden” som innebär att de som arbetar på järnvägen har betalt för 180 timmar i månaden, men i verkligheten är på arbetet i cirka 220 timmar. Kvartstid är när tågvärdar och lokförare är på ”bortastation” och har rast mellan klockan 06-22. Då får de betalt en kvart varje timme.

När personalen har rast över natten på bortastation så sover de oftast på hotell med enbart traktamente. Och det blir en hel del nätter borta, berättar Arijan.

– Om jag har tid och ork över så brukar jag läsa in fackliga och politiska handlingar men oftast så sover jag bara.

Arijan berättar att det är kontakten med resenärerna som är det roligaste med arbetet. Ingen dag är den andra lik och på en och samma vecka så kan han ena dagen vara i Sundsvall och nästa i Lycksele.

I Umeås kommunalfullmäktige driver Arijan Kan bland annat att kommunen ska använda Vita jobb-modellen.
Om du vill följa Arijans resa i politiken och i det fackliga så kan du följa honom på hans blogg www.arijankan.se.

 

Text: Andreas Jansson