Förslaget till nytt Hälso- och sjukvårdspolitiskt program ska nu ut på remiss. En arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag till hälso- och sjukvårdspolitiskt program för Vänsterpartiet. Förslaget ska nu remissbehandlas och beslut om programmet kommer att tas på PS-mötet i slutet på maj.
Remisstiden startar torsdag den 25 februari och avslutas onsdag den 14 april. Två varianter av programförslaget finns, en normalversion och en för remissen. Den för remissen är med numrerade rader. Ange sida, styckerubrik, radnummer och de konkreta ändringar ni vill göra i texten. Era förslag mailar ni till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Programförslaget med radnumrering för remissvar finns att ladda hem här: Sjukvardsprogram-remiss.pdf .
Samma programförslag utan radnumrering finns här:Sjukvardsprogram-normal.pdf.
Arbetsgruppen har tillsatts av partistyrelsen efter ett beslut av förra partikongressen. Gruppen har bestått av Gunnar Ågren, sammankallande, Elina Linna från riksdagsgruppen, Märit Halmin från Ung Vänster, Sören Bergqvist från Uppsala, Maria Grip från Västerbotten, Birgitta Sevefjord från Stockholm och Annette Ternstedt från Västra Götaland. Tommy Jansson från partikansliet har varit sekreterare under den senare delen av gruppen arbete .
Ett preliminärt programförslag har varit ute på remiss till partiets gruppledare i landstingen. En rad av deras förslag har arbetats in i programförslaget.
Vi hoppas på en livlig och bra diskussion om förslaget. Hälso- och sjukvårdsfrågorna blir allt viktigare. Den borgerliga alliansen bedriver en kampanj för att privatisera stora delar av hälso- och sjukvården och låta marknaden bli styrande. Samtidigt visar forskningen entydigt att skattefinansiering och offentlig drift är det mest effektiva och hälsofrämjande sättet att organisera sjukvården. Ett samhälle med utbyggd välfärd och små inkomstskillnader är det bästa sättet att förebygga sjukdom och ohälsa. En vänsterpolitik i hälso- och sjukvårdsfrågor står på en solid kunskapsgrund och dessa frågor förtjänar en central plats i valrörelsen.
Vi hoppas därför på en livlig debatt om programförslaget och gruppens medlemmar ställer gärna upp i diskussioner i samband med remissbehandlingen.
Några huvudpunkter i förslaget är följande:
Hälsa är en mänsklig rättighet - ingen handelsvara
Bästa möjliga hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Detta kräver att sjukvården utgår från ett folkhälsoperspektiv, har en förebyggande inriktning och ger företräde åt de svårast sjuka. Alla som bor i Sverige skall ha rätt till vård således även asylsökande och papperslösa. Primärvården och all vård av barn och ungdom skall vara avgiftsfri.
I förslaget krävs ett stopp för all hälso- och sjukvård där syftet är att ge vinst. Det är viktigt att slå vakt om en skattefinansierad sjukvård där människors behov är styrande för verksamhetens utformning. Vård som styrs av marknaden innebär att vård etableras där den ger högst vinst inte där behoven är störst.
Det finns stora klass- och könskillnader i hälsa både internationellt och i Sverige. Därför måste Sverige kraftfullt stödja Världshälsoorganisationens krav på att utjämna hälsoklyftorna inom en generation. Detta kräver att man undanröjer de patentregler och den skuldbörda som hindrar fattiga länder att få tillgång till läkemedel och bygga upp en basal hälso- och sjukvård.
En nationell kommission bör tillsättas med syfte att återupprätta den svenska folkhälsopolitiken och granska de stora sociala hälsoskillnaderna och deras orsaker. Det är särskilt viktigt att lyfta fram kvinnors hälsa. Folkhälsopolitiken måste samordnas på central regeringsnivå och följas upp årligen.
Hälso- och sjukvården skall styras enligt de prioriteringsbeslut som riksdagen lagt fast.
Detta kräver en demokratisk styrning av sjukvården och att man motverkar en kommersialisering och privatisering.
Primärvården skall vara basen i hälso- och sjukvårdsorganisationen. Den skall vara tillgänglig för alla, ha en förebyggande inriktning och ha ett tydligt områdesansvar. Det behövs ett brett samarbete mellan olika personalgrupper.
Kommunerna måste få en stärkt roll inom hälso- och sjukvården. Den medicinska kompetensen inom äldrevården måste förstärkas och kommunerna bör få rätt att anställa läkare. Socialläkarteam bör inrättas med syfte att stödja de mest utsatta grupperna i samhället.
Det är viktigt att akutsjukvård och högspecialiserad vård utvecklas så den höga kompetens och de stora resurser som är nödvändiga samordnas över länsgränserna.
Det behövs en rejäl satsning på psykiatrin men också en ökad socialpsykiatrisk inriktning. All rättspsykiatrisk vård bör finansieras av staten.
Tandvården bör på sikt jämställas med övrig hälso- och sjukvård också när det gäller avgifter. Den bör inordnas i ett utvecklat och samordnat högkostnadsskydd.
Kvinnor och män skall ha lika tillgång till vård utifrån könsspecika behov och vården skall hålla lika god kvalitet oavsett kön.
Den medicinska forskningen skall ha ett starkt samhällsstöd men framför inriktas på insatser för att förebygga ohälsa och påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer. Läkemedelsindustrins inflytande över forskning och utbildning bör minska. En svensk statlig produktion av läkemedel och vacciner skulle kunna bidra till att säkra framtida behov av vacciner och billigare s.k. generiska läkemedel.
En skattefinansierad vård som drivs i samhällsregi är tillsammans med en aktiv folkhälsopolitik det bästa sättet att klara sjukvårdens långsiktiga resursbehov.
Programarbetsgruppen