Grekland ett land i ruiner Vad händer nu?


Plenary session in Strasbourg - week 24  2015

EU-eliten tvingade i somras Greklands vänsterregering att underkasta sig en stenhård åtstramningspolitik. Just den politik som vänsterpartiet Syriza motsatt sig. Anser du att Syriza sviker sina ideal? RÖTT ställer frågan till Malin Björk, Vänsterpartiets representant i EU-parlamentet.

–  Innan man diskuterar frågan om Syriza svikit så tycker jag det ska understrykas att EU:s makthavare nu bevisat att man inte bryr sig om en demokratisk vald regerings program och ett tydligt folkomröstningsresultat i Grekland. EU:s makthavare hade bara ett mål: att knäcka EU:s tydligaste vänsterregering. Och därigenom också motverka ett vänsteruppsving i andra länder i Europa.

–  Det som händer är katastrofalt för det grekiska folket, för sammanhållningen, och den grekiska ekonomin, men det är också mycket skrämmande för alla oss som tar demokratin på största allvar. Om folken väljer en vänsterregering så gäller inte längre de demokratiska principerna för EU:s makthavare. De kan öppet tala om att vilja avsätta den, och om att ersätta den med Brysselutsända teknokrater.

–  När det gäller Syriza så lovade partiet två saker inför folkomröstningen; att bekämpa åtstramningarna och att landet ska vara kvar inom euron. Nästan 80 procent av grekerna vill tillhöra euro-området, liksom en stor majoritet inom Syriza. Det är ett faktum, men det gjorde förhandlingssituationen mot EU:s makthavare mycket svår för Syriza.

–  De satte sig i en rävsax.

– Personligen anser jag att det vore bättre för Greklands ekonomi att lämna euron på ett planerat och organiserat sätt. Men kom ihåg att EU, och framförallt Tysklands Angela Merkel, inte gav Grekland den möjligheten. De satte kniven mot strupen mot Tsipras och hotade med ett kaotiskt utträde ur euron och finansiell kollaps. Det verkar som om de flesta greker är klara över vad som hände i förhandlingarna. Och faktiskt så har Syrizas stöd bland väljarna, åtminstone veckorna efter avtalet med EU, ökat. Premiärminister Tsipras personligen har ett mycket starkt stöd från grekerna.

Men nu har grekiska regeringen svikit det andra löftet att stoppa åtstramningspolitiken. Syriza genomför nu den extrema åtstramningspolitik som högern i EU vill ha?
– Ja, och det sa ju också Tsipras att politiken som genomförs är en politik han själv motsätter sig. Det är en situation som kan bli kostsam med tiden för den grekiska vänstern. Många greker upplever att landet i realiteten nu fungerar som ett EU protektorat, en ’skuldkoloni´. Men inom Syriza pågår en diskussion om euron och dess roll. Jag hoppas att det som nu sker gör att man omvärderar synen på euron i Grekland.

– Samtidigt ska ingen tro att det finns enkel lösning. Om Grekland lämnar euron ökar också kostnaderna för importen kraftigt, och landet är mycket importberoende. Också i en situation där man skapar en egen valuta så finns det många problem att lösa. Men på längre sikt är det nödvändigt att lämna eftersom euron låser fast länderna vid en misslyckad högerpolitik.

– Greklandskrisen har med all tydlighet visat att den demokratiskt uttryckta viljan i ett land som ingår i euron att föra en annan politik inte kan få genomslag. Politiken läggs helt enkelt fast från EU. Och nu höjs röster som vill centralisera den ekonomiska politiken ännu mer.

Inte bara Grekland
– Men kampen handlar om hela Europa, inte bara Grekland. Alla i EU:s vänster har ett ansvar. Att Greklands regering kunde förnedras och tvingas slå knut på sig själva beror på att de var ensamma. Inget annat vänsterparti har lyckats vinna makten i demokratiska val i Europa. Samtidigt har socialdemokratin på ett skrämmande sätt, i huvudsak, ställt sig på Angela Merkel och högerns sida mot Greklands regering.

– Om åtstramningspolitiken ska kunna stoppas, så måste vänstern i hela EU stärkas. Vi har alla ett ansvar för det. Vi ska visa konkret solidaritet med Greklands folk genom demonstrationer, insamlingar och så vidare. Men den bästa solidariteten är om vi bidrar till att den svenska regeringen i framtiden vågar säga nej till EU:s högerpolitik och åtstramningsvansinne. Kampen är gemensam. Vi har alla ett ansvar för att se till att vi får fler regeringar som vågar stå för en vision om ett rättvist, jämlikt och mer demokratiskt samhälle.

Men varför har grekerna i allmänhet en sådan positiv syn på euron och EU?
– Vi måste förstå varje land utifrån dess egen historiska kontext och politiska verklighet. När Grekland gick med i EU 1981 hade man erfarenhet av ohyggliga fascistiska regimer, där den sista fälldes 1974. Det gjorde att de ursprungliga demokratikraven för medlemskap i unionen gjorde EU till en garant mot fascismen.

– Greklands statsadministration har länge också dragits med byråkrati och omfattande korruption. Från Greklands perspektiv sågs EU därför som mindre byråkratiskt och en union som skulle kunna stödja landets politiska och ekonomiska utveckling. Ur det perspektivet växte också stödet för euron och tron på ett demokratiskt EU. Den synen kan nog förändras efter det som hänt i sommar.

Hur tror du utvecklingen blir nu i Grekland och i EU som helhet?
– Det är mycket svårt att sia om framtiden. I Grekland kan det bli ett svårbedömt nyval snart. Jag hoppas att Syriza kan, trots meningsmotsättningarna, hålla samman som parti och fortsätta sitt arbete i nära kontakt med fackliga organisationer och breda folkrörelser. Förmår Syriza fortsätta mobilisera folk utomparlamentariskt så minskar man också nazistpartiet Gyllene Grynings möjligheter att vinna mark.

–  Läget skulle kunna bli betydligt bättre om vänstern i Spanien får en ledande roll efter valen om några månader, liksom vänstern på Irland i valen nästa vår. Högern i EU hoppas förstås att förnedringen av Grekland ska avskräcka människor att välja vänstern i demokratiska val. Jag hoppas att reaktionerna blir de motsatta, att folk står upp för demokratin, och för en hållbar och solidarisk politik.

– Vår gemensamma uppgift i de europeiska vänsterpartierna är att fortsätta kampen mot EU:s högerpolitik, samtidigt som vi för en öppen och demokratisk debatt om frågor där vi har olika synsätt, som till exempel euron.

– I flera EU-länder har vänstern gått framåt det senaste året. Alltfler människor i EU har fått nog av åtstramningarna. De vill se en politik som bygger på solidaritet, rättvisa och jämlikhet. Det ska vi ta fasta på.

Text: Stellan hermansson

 

 

Krisen 2015 kort-kort

2015 blev krisen akut, i samband med att Grekland inte klarade
av återbetalningar av lån motsvarande 1,6 miljarder euro till IMF den 30 juni. Vid samma tidpunkt hade Grekland en statsskuld på 323 miljarder euro.

 

En snabbutlyst folkomröstning om att säga ja eller nej till ytter-ligare åtstramningspaket (villkor från EU, IMF och IBRD för nya lån till Grekland) ledde 5 juni till att nej-sidan segrade med siffrorna 61 procent.
I samband med folkomröstningsresultatet meddelade Greklands finansminister Yanis Varoufakis sin avgång. I sin blogg skriver han att han avgår för att underlätta de fortsätta förhandlingarna med eurogruppen. Eurogruppens hårda stödpaket som sedan förhandlades fram, innehöll ytterligare nedskärningar, men godkändes av det grekiska parlamentet den 18 aug 2015. Uppgörelsen röstades igenom med stor majoritet, 228 mot 64 och sex nedlagda röster.
Då var landets banker nära en kollaps.
Många nationalekonomer har kraftigt kritiserat euroområdet och den så kallade Trojkans (EU-kommissionen, ECB och IMF) krav på Grekland. Exempelvis Markus Jäntti vid Stockholms universitet menar att euroområdets förhandlare är fullständigt ointresserade av hur det går med det grekiska folket; den påtvingade spar-kuren är orsak till den massiva depression Grekland nu lider av. Det senare är en åsikt som delas av flera andra nationalekonomer.
/Källa Wikipedia och DN

Elisavet Johansson Tziampazis ordförande i Nätverket för Grekland, om solidaritetsarbetet:

 

Vad är Nätverket för Grekland?
Nätverket för Grekland är en demokratisk, partipolitiskt obunden och antirasistisk organisation som verkar för solidaritet med Greklands folk i den ekonomiska krisen. Vi motsätter oss EU:s åtstramningspolitik, och sprider information för att bland annat motverka myterna om krisens orsaker.

Hur utvecklar ni solidaritetsarbetet?
Nätverket har samlat in mer än 100 000 kronor och skänkt till medicinska solidaritetskliniker i Grekland. Vi har arrangerat föreläsningar, manifestationer och demonstrationer. Efter att EU nu tvingat fram fortsatta nedskärningar, så är vår solidaritet med Greklands folk viktigare än någonsin.

Hur går man med i Nätverket?
Enklaste sättet är att sätta in 50 kronor till Nätverket för Grekland på vårt plusgironummer: 719632-2 och i textfältet uppge ditt namn och din e-post adress. Besök gärna vår webb-sida ”natverketforgrekland.se”  för mer information om krisen och vad som är på gång!
Stellan Hermansson