Fler höginkomsttagare ska betala statlig skatt


Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom att fler höginkomsttagare ska betala statlig skatt. Statens intäkter ökar med 1,35 miljarder kronor att satsa på välfärd och andra viktiga samhällsbehov. Det är en vänsterreform som bidrar till ett jämlikare samhälle.

– Nu får mer vi mer pengar till välfärd och investeringar. Höginkomsttagare får bidra mer till vår gemensamma välfärd. Ett steg mot ett rättvisare Sverige och ännu en framgång för alla oss som vill ha jämlikhet, säger Jonas Sjöstedt.

Förändringen innebär att 2018 års uppräkning av inkomstgränsen för att betala statlig inkomstskatt begränsas, de så kallade skiktgränserna. Personer med inkomst under cirka 38 500 kronor i månaden berörs inte av förändringen.


Förslaget

Vänsterpartiet har kommit överens med regeringen att uppräkningen av de båda skiktgränserna för statlig inkomstskatt ska begränsas även för 2018. Förslaget innebär att den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för 2018 räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet i stället för med förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter. Sammantaget innebär förslaget att progressiviteten i skattesystemet ökar.

Vid nuvarande prognoser beräknas förslaget innebära att ca 40 000 fler personer betalar statlig inkomstskatt 2018 och att ca 13 000 fler personer betalar den s.k. värnskatten. Den maximala skattehöjningen för en person beräknas till ca 1 200 kronor per år. Den genomsnittliga skattehöjningen är 960 kronor per år för dem som berörs av förslaget och medianskattehöjningen är 880 kronor per år.

Förslaget att begränsa uppräkningen av den nedre och den övre skiktgränsen 2018 bedöms öka skatteintäkterna med 1,350 miljarder kronor 2018, varav 1,216 miljarder kronor avser den nedre skiktgränsen och 0,134 miljarder kronor avser den övre skiktgränsen.

Förslaget träder i kraft den 1 januari 2018.


Bakgrund

Sverige står inför stora utmaningar de närmaste åren. Konjunkturinstitutet har konstaterat att det kommer att krävas mycket stora skattehöjningar de närmaste åren för att kunna bibehålla det offentliga åtagandet. Samtidigt hör Sverige hör till de länder inom OECD där ojämlikheten ökat mest under de senaste 20 åren. En viktig förklaring till detta är de skattesänkningar som har ägt rum under de senaste 10-15 åren. Flera kapitalskatter har sänkts eller helt tagits bort och inkomstskatterna har sänkts kraftigt. Enbart de s.k. jobbskatteavdragen uppgår i dag till över 100 miljarder kronor per år.

För att få in resurser till välfärden och för att motverka ojämlikheten har Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna med regeringen drivit på för såväl höjda kapitalskatter som höjda inkomstskatter för höginkomsttagare. Sedan budgetsamarbetet med regeringen inleddes hösten 2014 har Vänsterpartiet fått igenom vissa begränsningar i jobbskatteavdraget för höginkomsttagare. Vänsterpartiet har också fått igenom att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt inte räknandes upp 2016 samt att uppräkningen av de båda skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2017 har begränsats. Vi har också fått igenom att en s.k. aktivitetsskatt ska införas på finanssektorn. Dessvärre har vi dock inte fått igenom några större förslag på kapitalskatteområdet.