Bygg för framtiden


Nooschiweb

En stor utbildningssatsning tillsammans med stora investeringsstöd är vad jag önskar mig. Det skulle få igång ekonomin.

Nooshi Dadgostar bor i en hyresrätt i Botkyrka idag, men är uppväxt i Göteborg. År 2006 flyttade hon till Stockholm för att jobba med Ung Vänster, ”en kort sekund före valrörelsen”, som hon säger. Sedan blev hon fast i huvudstaden.
– Jag vet, säger hon och gör en liten min, det är tragiskt!

Men även en göteborgare kan rota om sig. Nu är hon 29 år och Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson. Innan dess studerade hon juridik på universitetet.

I Botkyrka deltog hon som aktivist i nätverket Alby är inte till salu under flera år, hon satt också som representant för Vänsterpartiet i det kommunala bostadsbolaget och var den enda som reserverade sig när majoriteten beslutade att sälja ut 1 300 hyresrätter i Alby till en riskkapitalist.

– Folks hem berör väldigt många och mig med. Bostadspolitiken är kanske där man tydligast ser hur samhället tagit sin hand från ett viktigt välfärdsområde, tycker Nooshi.

Och siffrorna är talande. Idag är det brist på hyresrätter i 83 procent av kommunerna. Det är svårt att veta exakt hur många bostäder som behövs eftersom det inte finns bostadsköer överallt. Men i Storstockholm och Storgöteborg står var femte invånare i bostadskö, i Uppsala län drygt var fjärde invånare, och i Stormalmö står var tjugonde invånare i kö. Sammanlagt i de fyra storstadsområdena stod under förra året 755 000 svenskar i bostadskö.
– Om vi genom ett trollslag byggde bort köerna, skulle det enligt Boverket behövas 350 000 nya lägenheter, säger Nooshi Dadgostar.

Går det att bygga billiga hyresrätter?
– Jag tror det framför allt är politisk vilja som saknas. Staten har ju tidigare lyckats finansiera byggnationen. Det är ju viktigt att folk har ett jobb, men lika viktigt att de har någonstans att bo. Det är en av välfärdens viktigaste delar, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet har därför länge drivit frågan om ett statligt investeringsstöd. Det är helt enkelt en påse pengar som ska stimulera till byggande av energisnåla hyresrätter vars hyra har ett maxtak. Nooshi Dadgostar anser att det behövs omkring 30  000 hyresrätter per år av de totalt 45  000 som partiet anser måste byggas varje år.
– Minst, säger Nooshi Dadgostar. Kanske behövs fler.
Eftersom det inte finns några statliga byggbolag, så kan det idag bara göras genom styrning.
–  Men det finns en massa saker kommunerna kan göra bara genom att ställa krav.

Politisk styrning
–  Kommunen kan ställa krav på vilka maxhyror man vill ha vid nyproduktion, det finns till exempel ett spännande projekt kring det i Göteborg just nu som jag följer. Kommunen har ju planmonopol och egentligen stora möjligheter att bestämma vad de vill ha.

Ofta är marken kommunägd och kan upplåtas billigare, säger hon vidare. Allmännyttan kan också bygga mer och till billiga hyror. Sedan kan investeringsstödet också ge de mindre byggbolagen en chans, så att konkurrensen blir bättre.

–  Idag är det ett fåtal bolag som bygger och de bygger dyra lägenheter. Den borgerliga regeringen var ju inte intresserad av konkurrens och billigare bostäder, utan mest av att införa marknadshyror. Nooshi Dadgostar påpekar vidare att fastighetsbolagen idag också har rätt att sätta en hyra utanför bruksvärdet i nyproduktionen under femton år. Idag betyder det oftast att hyran sätts väldigt högt, men de skulle lika gärna kunna sätta hyran lägre än bruksvärdet.

–  I glesbygd kan det krävas extra samhällsstöd för att kunna bygga eftersom byggkostnaderna överstiger marknadsvärdet. Ibland kan det också behövas stöd så att inte kommunala bostadsbolag går omkull när kommuner avfolkas. Men bostadspolitik kan inte göra allt. Folk måste få jobb så att de kan bo kvar överhuvudtaget.

Hur ser du på bostadsbidragen?
–  Det är svårt att i alla lägen kompensera för växande klassklyftor med bostadspolitik. Idag jobbar många visstid och har osäkra inkomster. Så det handlar också om en förändrad arbetsmarknadspolitik. Även om vi sänker inkomstkraven för att få ett kontrakt så kommer många fortfarande ha svårt att betala sina hyror om de är fattiga.

– Att hyra i andra hand är det första steget in på bostadsmarknaden för många. Idag har de hyrorna höjts med 30 procent eller mer i Stockholm. Vi behöver få ett bruksvärdestak på hyrorna för andrahandslägenheter. Idag flyttas kapital från dem som har minst, till de som äger mycket mer – och det är inte bra.

Allt färre får bostadsbidrag och dess roll som fördelningspolitiskt instrument har minskat. Det behöver ses över och förstärkas. Vi fick igenom en höjning av bostadstillägget för pensionärerna i höstbudgeten, så det finns möjligheter att fortsätta driva på.

Hur kan vi klimatanpassa lägenheterna?
– Boverket ställer idag miljökrav i nyproduktionen, men Vänsterpartiet tycker att kraven är för låga. Tyvärr är det Boverkets riktlinjer som gäller i hela Sverige, då man vill ha en gemensam standard. I det här fallet är det en nackdel för klimatet.

Nooshi Dadgostar tycker att man ska titta på många olika tekniker när hus ska byggas. Kanske är trä bättre än betong? Kanske fler passivhus?
Och det är viktigt att även titta på själva byggprocessen, säger hon. Det går åt väldigt mycket energi redan vid tillverkning och byggnation. Ibland lika mycket som under resten av husets livstid.

Men nyproduktionen är bara en liten del av det som behöver göras. Den stora delen är de lägenheter som redan är byggda. Nu är det dags att renovera och klimatanpassa en stor del av det gamla lägenhetsbeståndet.
– Precis som staten en gång såg till att miljonprogrammet, byggdes, så är det statens ansvar att renovera. Det är inte rimligt att den enskilda hyresgästen som råkar bo där just nu ska betala hela renoveringen själv, anser Nooshi Dadgostar.

–  Vi har ju redan satsat en massa pengar på att renovera villa­beståndet och en del av borätterna genom ROT. Det här kan man se som ett slags ROT för hyresrätterna.

Varför verkar det så omöjligt att bygga bort bostadsbristen idag?
–  Man ska veta att Sverige ligger långt efter andra länder i Europa. Det finns en större investeringsvilja i många jämförbara länder. Idag bygger de nordiska länderna relativt sett dubbelt så mycket som vi. Vi ligger efter. I Sverige har det nästan blivit tabu att prata om att staten kan gå in och stödja hyreshusbyggande, samtidigt som staten ändå på många sätt understödjer villaägare och bostadsrättsägare.

– Det är dags att sluta se bostaden som en enskild angelägenhet, det är en del av välfärden. Idag kan vi investera och bygga för framtiden och det är samhället som ska ta ansvaret.
– Regeringen har nu tagit ett första steg, när de inför investeringsbidrag. Det är bra. Men det kommer att krävas mer, särskilt när det gäller de stora renoveringarna av miljonprogrammen som behöver göras.

Text: Losita Garcia
Foto: Paul Marshall