”Bostaden ska tas tillbaka”


Rött Nooshi_rödbakgr

Förr var bostaden en del av det sociala projektet. Det var en rättighet precis som sjukvård och skola. Idag har det blivit en vara som alla andra, säger Nooshi Dadgostar.

– Vi vill dra tillbaka bostaden in i välfärden igen.

 

Nooshi Dadgostar är Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson. Hon känner väl till vad hon pratar om. Det är inte från en villa med äppelträd eller en exklusiv bostadsrätt hon talar. Nej, hon bor i en etta på 32 kvadrat i förortskommunen Botkyrka. Och hon var aktiv i kampen mot utförsäljningen av allmännyttans hyresrätter till ett privat bolag.

Hon trivs i sin kommun.

– Här finns så mycket engagemang, det är fullt av föreningsliv och det händer saker hela tiden. Och även om många jobbar utanför kommunen, så finns ändå flera centrum som lever.

Under hela våren har det pågått förhandlingar mellan riksdagspartierna kring bostäder och bostadsbyggande.

Nooshi Dadgostar tycker att det är tydligt att bostadens självklara roll som en del av välfärden har tappats bort.

– Tidigare var bostaden ett hem, nu är det ett investeringsobjekt, säger hon. Och det är de borgerliga som drivit på. De vill att det ska vara en vara som man köper och säljer. Där de med mest pengar får det bästa och de som är utan får bo i andra hand, köa i evinnerliga tider eller tränga ihop sig.

Det här vill Vänsterpartiet ändra på.

– Idag räknar Boverket med att det behövs 700  000 bostäder till år 2025. Alltså nästan ett nytt miljonprogram. Det betyder att vi borde bygga 75-80  000 bostäder per år, och så mycket har vi inte byggt sedan miljonprogrammet. Byggandet ökar viserligen, men förra året byggdes bara omkring 38 000. Vi skulle behöva fördubbla takten.

 

Vad är det största hindret idag?

– Den helt centrala frågan är finansieringen. I debatten talas det mycket om regelverk. Byggbolagen är ju intresserade av det, för de vill tjäna mer pengar, det gör det ju billigare för dem att bygga, men det kommer inte att ge någon större mängd bostäder.

Moderaterna tycker likt byggbolagen att det är lägre standard som är lösningen: ”Regelförenklingar bör bland annat omfatta det som kallas ”utformningskraven”. Till exempel bör det vara möjligt att dela ett kök mellan flera lägenheter”, skriver exempelvis Anna Kinberg Batra (M) på DN Debatt inför vårens bostadsförhandlingar.

(Undrar om hon själv är beredd att göra det?, red:s anm.)

– Det är som att rulla tillbaka tiden till 1920-talet, säger Nooshi Dadgostar. Och som sagt, det kommer inte att lösa bostadsbristen.

Inte heller andrahandsuthyrning, slopat strandskydd eller att avskaffa kommunernas inflytande på var och hur bostäderna ska byggas. Den stora stötestenen är fortfarande finansieringen.

Det kostar mycket att bygga och det gör att byggbolagen måste vara beredda att ta vissa risker. Resultat blir att de väljer att bygga det som är säkrast att tjäna pengar på: bostadsrätter för folk som har pengar eller som kan ta stora lån. Ingen vill heller bygga bort den ”lönsamma” bostadsbristen.

 

”Vi bygger miljonärsprogrammet”

Nooshi berättar om ett seminarium hon var på med det stora byggbolaget NCC, där de deklarerade att de sedan 1991 inte byggt ”miljonprogrammet”, utan ”miljonärsprogrammet”. ”Vi bygger bara för dem som har mycket pengar, för det är där vi tjänar pengar.”

Vänsterpartiet har istället presenterat ett batteri med förslag, som ska öka intresset för att bygga och då framför allt hyresrätter.

Tidigare var bostaden en del av välfärden och det ansågs naturligt att staten skulle ta ansvar för att alla skulle få någonstans att bo. Utan statens finansiering med hjälp av pensionsfonderna hade det inte blivit något miljonprogram. Det byggdes 100 000 bostäder per år under tio år mellan 1965-75. Allt var inte höghus, som många tror idag. En tredjedel av bostadsproduktionen utgjordes av höghusområden, en tredjedel av låga flerbostadsområden och en tredjedel var småhus.

Idag är bostaden inte längre ett gemensamt projekt, utan det har blivit en privatsak. Var och en ska ordna sin egen bostad. Föräldrar ska ordna bostäder åt sina barn. Några kommer att klara det, andra inte.

–  Högerns svar på det är att vi ska börja bygga särskilda fattig­bostäder för låginkomsttagare. Det är ren klasspolitik, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiets förslag är istället en kraftfull satsning för att solidariskt ordna bostäder åt alla.

– Idag är det rekordbilligt att låna. Vi vill att staten ska stå för lånet till insatsen för att bygga. Då kommer även mindre bolag och allmännyttan att våga bygga. Det skulle också skapa en konkurrens på byggmarknaden som inte finns idag. Fler riktade stöd behöver gå till hyresrätten. Idag subventionerar hyresgäster hela tiden villaägare genom till exempel ränteavdrag och rot-avdrag, säger Nooshi.

 

Det ska gå att beställa hyresrätter

En annan fråga är marken.

– Det finns väldigt mycket mark idag som är avsatt för byggnation, där det inte byggs något. Ibland äger byggbolag mark, men väntar på att huspriserna ska gå upp ännu mer. Det här måste styras upp, anser Nooshi Dadgostar.

– Allmännyttan är viktig. Det är den som kan pressa hyror och som politikerna basar över, men de behöver ju mark att bygga på. Idag klagar allmännyttan på att den inte får mark, utan det är de stora byggföretagen som tar hand om den.

Kommuner måste kunna ta tillbaka mark där det inte byggs och de ska kunna ”beställa” hyresrätter, de ska kunna rita in att de vill ha just hyresrätter i sina detaljplaner. Det kan man inte göra idag.

Kommuner ska också kunna få ett stöd om de bygger hyresrätter.

Idag sitter också enskilda, rika kommuner på mark som de vägrar bygga på. Här måste en region kunna sätta ner foten och bestämma att de motsträviga kommunerna också ska hjälpa till solidariskt.

– Dels är det viktigt att det blir rättvist, men också för att kunna konkretisera målet om 700 000 nya lägenheter. Man ska kunna förstå vad det betyder för den enskilda kommunen, annars kommer inte målet att nås.

– Vi har i förhandlingar med regeringen fått igenom ett förslag om investeringsstöd som ökat takten i byggandet, men det krävs mycket mer.

– Bostadsbristen är den största sedan andra världskriget och den borgerliga regeringen har redan bidragit med ett underskott. Så jag tror inte att situationen kommer att lösa sig bara med det nuvarande investeringsstödet. För att nå målet krävs att regeringen ställer sig bakom större delen av våra förslag.

Förutom många, nya hyresrätter skulle det också skapa många, nya jobb, menar Nooshi. Inte bara för byggjobbare utan även för väldigt många underleverantörer. Det är fullt möjligt att genomföra.

Text: Losita Garcia Foto: Hasse Hedström

 

Nooshi Dadgostar bor själv i en hyresrätt i Botkyrka.

Hon trivs i kommunen som kryllar av föreningar och där det finns ”ett stort engagemang”. Nooshi sitter också i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet, i en rödgrön majoritet. Det senare gör kommu-nen extra trivsam, tycker hon.

 

En kommentar till “”Bostaden ska tas tillbaka””

  1. Christer Nilsson

    Mycket bra att vi vill få tillbaka hyresrätten. Det har fått gå för långt med utförsäljningar och disskutionen om marknadshyror är ännu ett sätt att få bort billiga hyresrätter. Det vore bra med grupper i varje distrikt för att mobilisera folk mot utförsäljningar och marknadshyror.
    Med vänliga hälsningar
    Christer Nilsson medlem i partiet och med i gruppen ”vi som kräver att Labdskronahem inte säljs ut.